Känner du dig ensam?
Inlärd ensamhet påverkar mer än vi tror.


Alla kan känna sig ensamma ibland, det ingår i livet. Men alldeles för många har en inre känsla av ensamhet som finns där nästan hela tiden. Då har man ett inlärt mönster av ensamhet som skapar upplevelser av att ha svårt för samhörighet. Även bland sina vänner

När vi är barn styrs vår världsbild i hög grad av våra föräldrar, skola och grannar. Alla möjliga stora och små omständigheter kan få barnet att känna sig annorlunda än sina jämåriga. Det kan vara att din mamma tyckte om näbbläderstövlar från Norrland och tvingade dig att ha på sig sådana till skolan. Det kan vara att en förälder har alkoholproblem och att resten av familjen får hjälpa till att dölja det. Eller att en förälder är en känd kommunist och familjen bor i Danderyd.

Barnet drar slutsatsen att "alla andra känner varandra bättre än vad jag gör" eller "alla andra har bättre kontakt" och denna inre sanning kan sedan följa med resten av livet.

Det som inte fungerar

Känner du dig ofta ensam nu som vuxen? Eller ser du dig som en ensamvarg? Det är då mycket troligt att du har detta inlärda mönster av ensamhet. Då kan man också med säkerhet påstå att du har strategier som inte fungerar.

Det vanligaste är att vi vill skydda oss från upplevelsen av ensamhet eller utanförskap. Strategier för att skydda sig själv är ofta en av tre varianter:

– att undvika sociala tillställningar eftersom du bara känner dig utanför
– att ha ett kompisgäng men du håller dig lite i utkanten, delar inte med dig
– att skaffa väldigt många vänner

Dessa är strategier man använder för att skydda sig själv eller undkomma ensamheten, men strategierna har motsatt verkan. Alla tre strategier leder till fortsatt ensamhet, även alternativet att skaffa många vänner. Har du många vänskapsrelationer blir oftast effekten att inga av dem är någon djupare relation.

Den farliga ensamheten

Ensamhet är farligt – även för ensamvargar. Flera studier, bland annat Robert Waldingers 75-åriga studie visar att ensamhet ökar risken för sjukdomar och problem med minnet, samt att ensamma dör betydligt tidigare.

Tycker du hälsan är viktig, men känner dig ofta ensam? Då är det faktiskt viktigare för hälsan att prioritera åtgärder mot ensamheten, än att äta nyttigt och träna. Du behöver engagera dig, kanske i en förening eller en kyrka, och sedan arbeta på dina relationer. Efter en inledande "lära-känna-varandra-period" är det viktigt att du bjuder lite på dig själv. Men att vara en bra lyssnare är också viktigt.

Utanförskapets psykologi

Vi överöses av information varje dag, och vårt medvetande klarar inte av att hantera all information. Den mentala process som sorterar bort information kallas för "selektiv varseblivning". Det finns människor som på grund av sjukdom eller stress tar in alldeles för mycket information. Det leder till trötthet och stress. 

Men selektiv varseblivning är aktiv hela tiden, hos sjuka såsom friska. Personer som en inlärd ensamhet kan komma till en social tillställning, en middag eller en kurs och då selekterar sinnet fram information som antyder att alla andra känner varandra så bra, att de andra inte vill ha kontakt med dig och liknande information som alltså förstärker känslan av ensamhet.

Med den informationen i ryggen blir det lätt så att en självuppfyllande profetia tar över. Det innebär att vi omedvetet agerar på ett sätt som bidrar till ensamheten. 

På grund av dessa två mentala processer kan det vara svårt att arbeta med sin egen ensamhet. Vi upplever förstås inte denna sållning av information eller vad vi gör. Det blir helt enkelt så att vi upplever det som att andra inte vill ha kontakt, andra känner redan varandra så bra. Att kritiskt granska sina tankar och gå emot invanda beteendemönster är till stor hjälp.

Marcus Hedén är beteendevetare med specialisering inom KBT och mindfulnesslärare