Högmodet, den överdrivna tanken om den egna förträffligheten, anses vara den kanske svåraste att åtgärda av de sju dödssynderna. Modern socialpsykologisk forskning kring moralens fundament har visat att stora delar av det politiska landskapet präglas av högmod. De senaste årens nedrustning av elsystemet är ett synligt resultat. 

Högmod, girighet, vällust, avund, frosseri, – de sju dödssynderna – formulerades av munken Johannes Cassianus (cirka 360– 430 e.Kr.) i boken Hjärtats renhet. Syftet var inte att brännmärka syndare utan att hjälpa människor att förstå hur lasterna står i vägen för ett rikare liv. En modern liknelse jämför att vara slav under sina laster med att köra bil med ojämnt pumpade däck. Bilen drar hela tiden åt ett håll, och det krävs ständiga ansträngningar för att inte köra i diket. På liknande sätt böjer lasterna våra liv åt fel håll.

Det är vanskligt att gradera dödssynderna, men det vanligaste svaret på frågan vilken som är svårast att övervinna torde vara högmodet. Högmodet innebär en överdrivet stor självuppskattning. Det lilla barnet säger ”kan själv” även om kompetensen saknas, och samma drag finns hos den högmodiga vuxne.