Hjärndimma i klimakteriet: Vad är det och hur får man bukt med det?
Omkring 60 procent av kvinnorna i klimakteriet upplever hjärndimma. Du är inte ensam, och oroa dig inte, du håller inte på att bli ”galen”.


Många kvinnor som går igenom klimakteriet upplever att de får hjärndimma. I åratal fanns det inte tillräckliga bevis för att bekräfta dessa problem, men under de senaste åren har forskningen börjat avslöja att hjärndimma i klimakteriet verkligen existerar.

En studie som undersökte hur klimakteriet påverkade episodiskt minne, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Neuroscience, visade att hjärndimma kunde kopplas till östrogennivåerna. Uttrycket hjärndimma används för att beskriva ett tillstånd av glömska, koncentrationssvårigheter, och en oförmåga att tänka klart.

Ungefär 60 procent av kvinnorna som är i klimakteriet uppger att de har symtom på hjärndimma.

Hjärndimma i klimakteriet är inte ett permanent tillstånd, och inte heller ökar det risken för demens senare i livet. Men det är frustrerande att leva med.

Östrogennivåer och hjärndimma

Studien fann att en kvinnas förmåga att utföra minnesberoende uppgifter försämras när hennes östrogennivåer börjar sjunka i åldern 45-55 år. Ungefär 60 procent av kvinnorna som är i klimakteriet uppger att de har symtom på hjärndimma.

Östrogen är kopplat till aktivitet i hippocampus, området i hjärnan som ansvarar för minne och tänkande. Studien från 2016 bidrar till tidigare upptäckter genom att ge en bättre förståelse för hur östrogen spelar en roll i hjärnan.

Samtidigt som de 200 kvinnorna genomförde test för sin minnesförmåga gjordes en funktionell MRI för att observera hjärnaktiviteten. Man fann att kvinnor med lägre estradiol – en form av östrogen – i allmänhet fick sämre resultat på minnestesterna. Kvinnor som passerat klimakteriet uppvisade också annorlunda hjärnaktivitet i hippocampus jämfört med kvinnor som inte gått in i klimakteriet. Men dessa förändringar visade sig inte hos alla kvinnor, vilket lyfter frågan om varför vissa kvinnor upplever sådana förändringar medan andra inte gör det.


Forskare spekulerar i om kvinnors livsstilsvanor också kan ha en skyddande effekt på de sänkta östrogennivåerna. Till exempel har kvinnor som tränar regelbundet mindre benägenhet att uppleva hjärndimma. Det här visar möjligheten på att träning ger skyddande effekter mot lägre östrogennivåer.

Även om mer forskning behövs, så ger dessa upptäckter en viss lättnad för många kvinnor som har undrat om deras tillstånd är onormalt.

Behandling av hjärndimma i klimakteriet

Följande råd bidrar alla till att höja den mentala klarheten, och det gäller naturligtvis för alla människor, inte enbart kvinnor med klimakteriehjärndimma.

1. Ät en hälsosam kost

Försäkra dig om att äta en kost som ger de viktiga näringsämnena som stärker en god hälsa. Du bör också äta mat som innehåller mycket fytoöstrogener, eller så kallade ”kost-östrogener”. Sådan mat är till exempel sojabönsprodukter, linfrön, sesamfrön, bönor, torkad frukt, kli, nötter, alfalfa, kikärter, oliver och olivolja, persikor, jordgubbar, rödvin, och flerkornsbröd.

2. Undvik vätskebrist

Även den allra minsta vätskebrist kan förminska hjärnan, vilket kan leda till ökad hjärndimma. Att dricka tillräckligt mycket kan därför minska risken för hjärnförminskning och hjärndimma.

3. Minska på magfettet

Demens och Alzheimer har kopplats till övervikt, och särskilt det fett som samlas kring magen. Studier har visat att viktnedgång kan hjälpa till att förbättra minnet.

4. Prioritera sömnen

Utan ordentlig sömn kan inte hjärnan återhämta sig, vilket kan göra den ”virrig” och därmed förvärra hjärndimman.

5. Träna

Träning kan bidra till viktnedgång, förminska andra klimakteriebesvär och minska stress. Försök att få åtminstone 30 minuters fysisk aktivitet per dag för att upprätthålla en god hälsa.

6. Meditera

Meditation hjälper till att minska stress som bidrar till hjärndimma.

7. Prova akupunktur

En del studier har visat att akupunktur kan lindra klimakteriebesvär.

Genom att följa dessa naturliga medel mot hjärndimma kan du minska stress, må bättre, och få en större mental klarhet, så att du kan fortsätta att ha en aktiv del i ditt dagliga normala liv.

Emily Lunardo har studerat medicinsk sociologi vid York Universitetet i Kanada, med inriktning på de sociala avgörande faktorerna för hälsa och psykisk sjukdom. Artikeln publicerades ursprungligen på Bel Marra Health.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.