loading
Blogg

Heidi Andersson: Mot fossilfritt – våra framsteg och nytt fokus 2018

Heidi Andersson

Mot fossilfritt – framsteg hittills

Lyckade transportförändringar

Nytt år och dags för sammanfattning av 2017 och presentation av nya mål och planer för 2018. Eftersom transporterna stod för 77 % av mina totala utsläpp av koldioxid (och liknande även för Björn) vid vår första mätning som vi gjort via www.klimatkontot.se och 65 % av de totala utsläppen efter vårt första år med målsättningen #fossilfri2025 är det just på att få ner vårt fossila avtryck kring transporterna som vi haft vårt huvudsakliga fokus. Och vad har vi då konkret gjort? Jo, flyget har valts bort och istället har vi åkt tåg, buss och när leasingavtalet på vår fossilbil var på väg att ta slut, valde vi en elbil. För de kortare sträckorna, under 5 km är lastcykeln ett givet alternativ. Den går även fint till och från Ensamheten (1 mil enkel väg), vinter som sommar. Rustad med dubbdäck klarar den ett par centimeter snö utan större problem. Den rymmer både ungar, armbrytarbord och matkassar.

Dante i lastcykeln.

Vi har valt att använda oss av svenska Miljöinstitutets (IVL) mätverktyg som vi anser är det bästa webbverktyget tillgängligt för alla, som det ser ut just nu. Det är inte exakt och det har sina buggar (se till att ALLTID klicka på slutför på ALLA sidor om du gör en ändring – missar du det blir slutresultatet ordentligt skevt) men det ger en bra indikation på hur ens fossila avtryck ser ut och är en bra start! Vi ligger på IVL och ansvariga för klimatkontot (mailade senast nu på morgonen) för att sidan ska uppdateras och förbättras och de svarar på samtliga mail vilket är en början.

Resultat från klimatkontot.

Sammanfattningsvis har jag sänkt mina utsläpp från transporterna med närmare 11 ton sedan första mätningen 2014 och den högsta utsläppskällan för mig är numer maten som enligt klimatkontot.se ligger på 1,2 ton, och det är i huvudsak där 2018 års fokus kommer att ligga. 

Vår matstrategi

Närdödat (älg, orre, tjäder, öring, abborre, får från Ensamheten..) och lokalproducerat samt egenodlat (vi är självförsörjande på potatis),  kretsloppsanpassat och med fokus på mångfald, samlande från skogen (blåbär, lingon, hjortron, hallon, kantareller, smörsopp..) är det vi satsar på att fylla våra förråd med (frys, kyl, matkällare).

Äter vi ute väljer vi i första hand vegetariskt. Nötkött går bort. Samtidigt som vi vet att svenskt kött är bättre än utländskt. När det handlas i matvarubutik eftersträvar jag att välja efter säsong, dvs kål, morötter, frysta grönsaker etc under vintern och produkter från producenter med starka hållbarhetsstrategier som till exempel Polarbröd, som har målet att nå full hållbarhet år 2022.

Vi ser till att hålla matsvinnet så nära ingenting som möjligt. Jag går in för att ta titeln ”svensk mästare på kylskåpsrensning” och överlever med lätthet minst en vecka utan att behöva handla.

Men när det gäller maten behöver jag läsa på, kontakta experter och forskare på området och lära mig mer. Jag äter medvetet mindre mejeriprodukter nu än 2015. Dricker i huvudsak vatten till maten. Mejeriprodukter som vi äter är Norrmejeriers; fil, ost, mjölk och smör och även annat som creme fraiche med mera. Motiverar det med att jag stödjer lokala bönder, håller jordbrukslandskapet öppet, vilket gynnar biologisk mångfald och bidrar till självförsörjandegraden vilket är viktigt ju osäkrare och mer klimatförändrad världen blir. Är det ett tänk som håller eller borde jag välja sojaprodukter eller något annat? 

Planer 2018

Bilen – Transporterna

Fortsätta som vi gör samt göra vad jag kan för att få tag i 100 % biobaserat bränsle till traktorn, elverket som driver sågverket i Ensamheten samt biobaserat bränsle till motorsågar och röjsågar (i väntan på att elsågarna kommer med tillräcklig kapacitet och prestanda för det skogsbruk vi bedriver). I fjol använde vi Aspen D som är 90 % biobaserat, i traktorn och till elverket, vilket fungerade bra. Målsättningen nu är att få tag i HVO100 som är 100 % biobaserat och i huvudsak framställs av slaktavfall. Det har inte varit så lätt som jag hoppats. Circle K har produkten, men efterfrågan är större än tillgången så där tog det stopp. Nu gäller det att hitta nya vägar för att få tag i bränslet. Jag har ett par ingångar som jag ska testa – har du som läser detta tips på vart jag ska vända mig så mottages alla tips tacksamt ([email protected]).

Biffen – Maten

Ta odlandet till nya nivåer. Odlingen av grönkål och sibirisk bladraps hos morsfarsan i Ensamheten blev en höjdare och frysen är full. Växthuset är på plats, men de flesta tomater förblev gröna.. Att odla mer mat ingår också i strategin anpassning och förberedelser för ett förändrat klimat med mer oförutsägbarhet som uteblivna transporter till matvarubutikerna på grund av torka, skyfall, insektsdöd, bränder och annat..

Läsa på och lära oss mer – ska vi sluta äta Norrmejeriers produkter och ersätta dessa med, ja vad? Sojabaserade produkter som inte tillverkas i Sverige? Ta samlandet till nya nivåer – det finns massor med ätligt runt husknuten som jag inte visste att det både är ätbart och gott – det vill jag lära mig mer om. Läser min mor det här blir hon lyrisk. Tjat om ätliga växter, medicinväxter osv har jag bara slagit dövörat till tidigare. Lära mig bättre hur man tar hand om hela djur, som en hel älg med allt från tarmar, blod osv.. Att koka 60 liter köttsoppa är en bra början, men det finns givetvis mer att lära.

Här vankas 60 liter köttsoppa.

Bostaden

Inspirera till hållbart byggande i fjällen genom att själva färdigställa Björns föräldrars påbörjade stugprojekt i samarbete med en ekohusarkitekt, en VVS-guru, ekohussnickare och en massa andra kunniga människor med fokus på klimat och hållbarhet. Allt vad vi gör kommer vi att dela med oss av här i bild och filmklipp.

Begären/Butiken – Konsumtionen 

Fortsätta som tidigare, i första hand se om vi över huvud taget behöver införskaffa det vi tror oss behöva. Är svaret ja, kolla om någon i vår närhet har det vi söker, kanske går det att låna? Hyra? Köpa begagnat? I sista hand köper vi nytt, men då med fokus på kvalitet och hållbarhet. Blixten till digitalkameran tappade jag bort i ett av våra biotopskydd i höstas och har precis hittat en begagnad på tradera som jag tänkte lägga bud på eftersom jag har kommit fram till att det är bra och viktigt att jag kan dela med mig av vår omställningsresa mot #fossilfri2025 samt anpassningen till en klimatförändrad värld. 

Börsen – Investeringar/Företaget

Se över pensionssparande samt samtliga aktier och obligationer. Fokus på hållbarhet och klimat. Digitalisera bokföringen. Se över transporterna gällande armbrytarborden ut till skolor ännu en gång och Björn, han studerar hållbart skogsbruk vid Umeå Universitet nu i vår.

Yes, nu fortsätter vi, framtiden börjar nu.

 

Heidi Andersson är elvafaldig världsmästarinna i armbrytning och har ett stort engagemang för hållbarhetsfrågor. Tillsammans med maken Björn Ferry är målet att bli planetskötare i världsklass, med siktet inställt mot att leva fossilfritt 2025.

Texten publicerades ursprungligen på familjens blogg.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Blogg

Heidi Andersson: Mot fossilfritt – våra framsteg och nytt fokus 2018

Heidi Andersson

Mot fossilfritt – framsteg hittills

Lyckade transportförändringar

Nytt år och dags för sammanfattning av 2017 och presentation av nya mål och planer för 2018. Eftersom transporterna stod för 77 % av mina totala utsläpp av koldioxid (och liknande även för Björn) vid vår första mätning som vi gjort via www.klimatkontot.se och 65 % av de totala utsläppen efter vårt första år med målsättningen #fossilfri2025 är det just på att få ner vårt fossila avtryck kring transporterna som vi haft vårt huvudsakliga fokus. Och vad har vi då konkret gjort? Jo, flyget har valts bort och istället har vi åkt tåg, buss och när leasingavtalet på vår fossilbil var på väg att ta slut, valde vi en elbil. För de kortare sträckorna, under 5 km är lastcykeln ett givet alternativ. Den går även fint till och från Ensamheten (1 mil enkel väg), vinter som sommar. Rustad med dubbdäck klarar den ett par centimeter snö utan större problem. Den rymmer både ungar, armbrytarbord och matkassar.

Dante i lastcykeln.

Vi har valt att använda oss av svenska Miljöinstitutets (IVL) mätverktyg som vi anser är det bästa webbverktyget tillgängligt för alla, som det ser ut just nu. Det är inte exakt och det har sina buggar (se till att ALLTID klicka på slutför på ALLA sidor om du gör en ändring – missar du det blir slutresultatet ordentligt skevt) men det ger en bra indikation på hur ens fossila avtryck ser ut och är en bra start! Vi ligger på IVL och ansvariga för klimatkontot (mailade senast nu på morgonen) för att sidan ska uppdateras och förbättras och de svarar på samtliga mail vilket är en början.

Resultat från klimatkontot.

Sammanfattningsvis har jag sänkt mina utsläpp från transporterna med närmare 11 ton sedan första mätningen 2014 och den högsta utsläppskällan för mig är numer maten som enligt klimatkontot.se ligger på 1,2 ton, och det är i huvudsak där 2018 års fokus kommer att ligga. 

Vår matstrategi

Närdödat (älg, orre, tjäder, öring, abborre, får från Ensamheten..) och lokalproducerat samt egenodlat (vi är självförsörjande på potatis),  kretsloppsanpassat och med fokus på mångfald, samlande från skogen (blåbär, lingon, hjortron, hallon, kantareller, smörsopp..) är det vi satsar på att fylla våra förråd med (frys, kyl, matkällare).

Äter vi ute väljer vi i första hand vegetariskt. Nötkött går bort. Samtidigt som vi vet att svenskt kött är bättre än utländskt. När det handlas i matvarubutik eftersträvar jag att välja efter säsong, dvs kål, morötter, frysta grönsaker etc under vintern och produkter från producenter med starka hållbarhetsstrategier som till exempel Polarbröd, som har målet att nå full hållbarhet år 2022.

Vi ser till att hålla matsvinnet så nära ingenting som möjligt. Jag går in för att ta titeln ”svensk mästare på kylskåpsrensning” och överlever med lätthet minst en vecka utan att behöva handla.

Men när det gäller maten behöver jag läsa på, kontakta experter och forskare på området och lära mig mer. Jag äter medvetet mindre mejeriprodukter nu än 2015. Dricker i huvudsak vatten till maten. Mejeriprodukter som vi äter är Norrmejeriers; fil, ost, mjölk och smör och även annat som creme fraiche med mera. Motiverar det med att jag stödjer lokala bönder, håller jordbrukslandskapet öppet, vilket gynnar biologisk mångfald och bidrar till självförsörjandegraden vilket är viktigt ju osäkrare och mer klimatförändrad världen blir. Är det ett tänk som håller eller borde jag välja sojaprodukter eller något annat? 

Planer 2018

Bilen – Transporterna

Fortsätta som vi gör samt göra vad jag kan för att få tag i 100 % biobaserat bränsle till traktorn, elverket som driver sågverket i Ensamheten samt biobaserat bränsle till motorsågar och röjsågar (i väntan på att elsågarna kommer med tillräcklig kapacitet och prestanda för det skogsbruk vi bedriver). I fjol använde vi Aspen D som är 90 % biobaserat, i traktorn och till elverket, vilket fungerade bra. Målsättningen nu är att få tag i HVO100 som är 100 % biobaserat och i huvudsak framställs av slaktavfall. Det har inte varit så lätt som jag hoppats. Circle K har produkten, men efterfrågan är större än tillgången så där tog det stopp. Nu gäller det att hitta nya vägar för att få tag i bränslet. Jag har ett par ingångar som jag ska testa – har du som läser detta tips på vart jag ska vända mig så mottages alla tips tacksamt ([email protected]).

Biffen – Maten

Ta odlandet till nya nivåer. Odlingen av grönkål och sibirisk bladraps hos morsfarsan i Ensamheten blev en höjdare och frysen är full. Växthuset är på plats, men de flesta tomater förblev gröna.. Att odla mer mat ingår också i strategin anpassning och förberedelser för ett förändrat klimat med mer oförutsägbarhet som uteblivna transporter till matvarubutikerna på grund av torka, skyfall, insektsdöd, bränder och annat..

Läsa på och lära oss mer – ska vi sluta äta Norrmejeriers produkter och ersätta dessa med, ja vad? Sojabaserade produkter som inte tillverkas i Sverige? Ta samlandet till nya nivåer – det finns massor med ätligt runt husknuten som jag inte visste att det både är ätbart och gott – det vill jag lära mig mer om. Läser min mor det här blir hon lyrisk. Tjat om ätliga växter, medicinväxter osv har jag bara slagit dövörat till tidigare. Lära mig bättre hur man tar hand om hela djur, som en hel älg med allt från tarmar, blod osv.. Att koka 60 liter köttsoppa är en bra början, men det finns givetvis mer att lära.

Här vankas 60 liter köttsoppa.

Bostaden

Inspirera till hållbart byggande i fjällen genom att själva färdigställa Björns föräldrars påbörjade stugprojekt i samarbete med en ekohusarkitekt, en VVS-guru, ekohussnickare och en massa andra kunniga människor med fokus på klimat och hållbarhet. Allt vad vi gör kommer vi att dela med oss av här i bild och filmklipp.

Begären/Butiken – Konsumtionen 

Fortsätta som tidigare, i första hand se om vi över huvud taget behöver införskaffa det vi tror oss behöva. Är svaret ja, kolla om någon i vår närhet har det vi söker, kanske går det att låna? Hyra? Köpa begagnat? I sista hand köper vi nytt, men då med fokus på kvalitet och hållbarhet. Blixten till digitalkameran tappade jag bort i ett av våra biotopskydd i höstas och har precis hittat en begagnad på tradera som jag tänkte lägga bud på eftersom jag har kommit fram till att det är bra och viktigt att jag kan dela med mig av vår omställningsresa mot #fossilfri2025 samt anpassningen till en klimatförändrad värld. 

Börsen – Investeringar/Företaget

Se över pensionssparande samt samtliga aktier och obligationer. Fokus på hållbarhet och klimat. Digitalisera bokföringen. Se över transporterna gällande armbrytarborden ut till skolor ännu en gång och Björn, han studerar hållbart skogsbruk vid Umeå Universitet nu i vår.

Yes, nu fortsätter vi, framtiden börjar nu.

 

Heidi Andersson är elvafaldig världsmästarinna i armbrytning och har ett stort engagemang för hållbarhetsfrågor. Tillsammans med maken Björn Ferry är målet att bli planetskötare i världsklass, med siktet inställt mot att leva fossilfritt 2025.

Texten publicerades ursprungligen på familjens blogg.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024