Snåla inte, manar en lång rad ledamöter i EU-parlamentet inför nästa veckas kamp mellan medlemsstaterna om nästa långtidsbudget.

Procentstriden lär bli tuff in i det sista.

EU-parlamentet får bara titta på från sidan när EU:s stats- och regeringschefer nästa torsdag ska samlas i Bryssel för att försöka enas om budgetramarna för åren 2021–27.

Det hindrar ändå inte ledamöterna från att tycka till – och framför allt mot de länder som vill ha en så liten EU-budget som möjligt.

– Jag utmanar Finland, Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Österrike. Om ni vill ha modernisering, en ny ekonomi och rättsstatsprinciper så kan vi inte bara byta bort det mot en liten slant eller en procentsats. Det här handlar om grundläggande saker för vår framtid, rasar den nederländske miljöpartisten Bas Eickhout i onsdagens debatt i Strasbourg om förhandlingsläget.

EU-kommissionen har föreslagit att nästa långtidsbudget ska ligga på motsvarande 1,11 procent av unionens totala bruttonationalinkomst. EU-parlamentet vill för sin del gå ända upp till 1,3 procent, medan Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike anser att det absolut får räcka med 1,0.

Den svenska regeringslinjen har också brett stöd bland svenskarna i EU-parlamentet.

– EU måste rätta munnen efter matsäcken. Vi accepterar inte en ökad EU-avgift eller en skenande EU-budget, säger exempelvis Malin Björk (V) i onsdagens debatt.

(Wiktor Nummelin/TT)