loading
En CCTV-kamera med ansiktsigenkänningssystem vid Pancras Square nära Kings Cross Station i London. En debatt kring användningen av biometrisk teknologi i skolor har nu blossat upp i Storbritannien. Foto: Dan Kitwood/Getty Images
En CCTV-kamera med ansiktsigenkänningssystem vid Pancras Square nära Kings Cross Station i London. En debatt kring användningen av biometrisk teknologi i skolor har nu blossat upp i Storbritannien. Foto: Dan Kitwood/Getty Images
Utrikes

Etikdebatt om ansiktsigenkänning

Owen Evans

Storbritannien har under många år använt biometri för att identifiera skolbarn. Nu när mjukvara för ansiktsigenkänning har börjat tillämpas i stor skala i de brittiska skolorna väcks emellertid en mängd etiska frågor kring hanteringen av data och övervakning.

Företagen som levererar lösningarna menar att denna framtidsteknik kommer att förbättra produktiviteten och effektiviteten radikalt under lunchserveringarna. Kritikerna har dock protesterat kraftigt mot användningen av kameror för ansiktsigenkänning i skolorna.

Professor Fraser Sampson, oberoende utredare av biometri och övervakningskameror, sade förra veckan till tidningen the Mail att han nyligen, ”av en ren slump”, fick kännedom om brittiska utbildningsdepartementets planer på att ta fram vägledning för ansiktsigenkänningskameror i landets skolor. Nästan 70 skolor har anmält intresse för systemet.

Biometri

• Biometri är biologiska mätningar som kan användas för att identifiera individer.

• De mest kända biometriska mätningarna är fingertrycksavläsning, ansiktsigenkänning och näthinneigenkänning.

• Apples teknik för fingeravtrycksavkänning (TouchID) och ansiktsigenkänning (FaceID) på Iphone och Ipad är välkända exempel.

• Biometri finns i passhandlingar och används över hela världen. Passen innehåller ett datachip som lagrar innehavarens personuppgifter, passfoto och fingeravtryck.

• Ansiktsigenkänning finns i en mängd städer i världen med uppkoppling till databaser för att hjälpa polisen bekämpa brott.

Källa: Kaspersky.se 

 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
En CCTV-kamera med ansiktsigenkänningssystem vid Pancras Square nära Kings Cross Station i London. En debatt kring användningen av biometrisk teknologi i skolor har nu blossat upp i Storbritannien. Foto: Dan Kitwood/Getty Images
En CCTV-kamera med ansiktsigenkänningssystem vid Pancras Square nära Kings Cross Station i London. En debatt kring användningen av biometrisk teknologi i skolor har nu blossat upp i Storbritannien. Foto: Dan Kitwood/Getty Images
Utrikes

Etikdebatt om ansiktsigenkänning

Owen Evans

Storbritannien har under många år använt biometri för att identifiera skolbarn. Nu när mjukvara för ansiktsigenkänning har börjat tillämpas i stor skala i de brittiska skolorna väcks emellertid en mängd etiska frågor kring hanteringen av data och övervakning.

Företagen som levererar lösningarna menar att denna framtidsteknik kommer att förbättra produktiviteten och effektiviteten radikalt under lunchserveringarna. Kritikerna har dock protesterat kraftigt mot användningen av kameror för ansiktsigenkänning i skolorna.

Professor Fraser Sampson, oberoende utredare av biometri och övervakningskameror, sade förra veckan till tidningen the Mail att han nyligen, ”av en ren slump”, fick kännedom om brittiska utbildningsdepartementets planer på att ta fram vägledning för ansiktsigenkänningskameror i landets skolor. Nästan 70 skolor har anmält intresse för systemet.

Biometri

• Biometri är biologiska mätningar som kan användas för att identifiera individer.

• De mest kända biometriska mätningarna är fingertrycksavläsning, ansiktsigenkänning och näthinneigenkänning.

• Apples teknik för fingeravtrycksavkänning (TouchID) och ansiktsigenkänning (FaceID) på Iphone och Ipad är välkända exempel.

• Biometri finns i passhandlingar och används över hela världen. Passen innehåller ett datachip som lagrar innehavarens personuppgifter, passfoto och fingeravtryck.

• Ansiktsigenkänning finns i en mängd städer i världen med uppkoppling till databaser för att hjälpa polisen bekämpa brott.

Källa: Kaspersky.se 

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024