Journalisten Henrik Evertssons team skickade en dykrobot till Estonias vrak. Deras filmmaterial har fått haverikommissionen att granska katastrofen på nytt. Samtidigt är två i teamet åtalade för dykningen. Nu blir det rättegång.
Färjan Estonia gick under i hårt väder på Östersjön i september 1994. I olyckan som skakade Sverige omkom 852 personer. 501 av dem var svenskar.
Efter en tid av svåra överväganden och många diskussioner beslöts att gravfrid skulle råda vid vraket, enligt en särskild lag.
Det är den gravfriden som Henrik Evertsson och hans kollega åtalats för att ha brutit. De båda nekar till brottet.
– Det känns bra att få ge mina synpunkter i domstolen, säger Henrik Evertsson inför rättegången i Göteborgs tingsrätt.
– Vi gjorde ganska många båda etiska och juridiska överväganden innan vi gjorde själva undersökningen, tillägger han.
På tysk båt
De åtalade och åklagaren är inte oense om vad som faktiskt hänt. Frågan är i stället om det var brottsligt, och i så fall med vilket straff.
En sak som kommer att diskuteras i rättegången är hur filmteamet tog sig till vrakplatsen.
– De befann sig ombord på en tysk båt som gick ut från Tyskland, och Tyskland har inte någon sådan här lagstiftning, säger kammaråklagare Helene Gestrin, som trots det väckt åtal.
Advokat Johan Eriksson, som försvarar Evertsson, vill inte säga något före rättegången om hur hans juridiska resonemang ser ut. Men han gör en mera allmän kommentar:
– Det är ju ett ovanligt och spännande mål, och mycket intressant på alla möjliga vis. Materialet som Evertsson är åtalad för att ha skaffat är ju staten själv intresserad av nu, säger Johan Eriksson.
Okända hål
Så är det. När dokumentärserien som teamet gjort sänts av Discovery i höstas, hörde Statens haverikommissionen av sig. Dykrobotens filmmaterial visade två hål i Estonias skrov, som tidigare inte varit kända.
Nu ställs frågan om hur hålen uppstått. Är de ett resultat av att det sjunkande fartyget slog i havsbotten – eller fanns hålen innan Estonia sjönk, som en orsak till katastrofen?
Henrik Evertsson, som bor i Oslo, åkte med sitt team till Sverige och träffade haverikommissionen.
– Vi hade en dag till det här, och visade vårt researchmaterial. Den estniska expertmyndigheten var också med, säger Henrik Evertsson.
– Vi har ställt oss till förfogande, om haverikommissionen önskar mer kontakt, tillägger han.
Journalistpris
Dokumentären väckte stor uppmärksamhet. Förutom intresset från myndigheter i Sverige, Finland och Estland belönades Henrik Evertsson med Stora Journalistpriset – men blev även kritiserad av branschkollegor för hur tv-serien utformats.
Men Göteborgs tingsrätt ska inte bedöma vare sig hålen i skrovet eller dokumentärens kvalitet. Nu gäller det i stället om det alls var lagligt att skaffa filmmaterialet.
– Det finns inget utrymme i lagtexten för vällovliga undersökningar, säger åklagaren Helene Gestrin.
Den särskilda lagen om gravfrid gör undantag för dyk som görs för att täcka vraket, eller av miljöskäl. Men de är inte aktuella här.
– I vår straffrättsliga värld är saker antingen tillåtna eller otillåtna. Om man haft ett gott syfte, så får tingsrätten i så fall ta hänsyn till det när man bestämmer straffet, säger Helene Gestrin.
Oprövad lag
Det är oklart om åklagaren kommer att yrka på två års fängelse, som är maxstraff för gravfridsbrottet.
Henrik Evertsson tar inte ut något i förskott.
– Den här lagen har ju aldrig blivit prövad förut, så utgången är på det sättet svår att sia om, säger den åtalade dokumentärfilmaren.
Rättegången inleds på måndagen och planeras ta två dagar.
(Micke Larsson/TT)
Hjälp oss att driva tidningen vidare! En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Här ser du hur du kan stödja oss.
