Debatt: Vi behöver begränsa elkonsumtionen i stället för att öka den

Samhälle

"Varför talas det endast om att vi måste öka energiproduktionen när det borde vara uppenbart för alla att det får oönskade konsekvenser? " Foto: Public Domain


Sverige sticker ut när det gäller huruvida man från politikerhåll skall uppmana befolkningen att minska sin elförbrukning – alla riksdagspartier är av uppfattningen att alla redan gör så mycket de kan för att minska sin elkostnad. Men det är inte sant, menar agronomen Lena Hjelte.

Möjligen kan det gälla för den direkta elförbrukningen, det vill säga den som syns på elräkningen, men det gäller definitivt inte för den indirekta konsumtionen där elkonsumtionen av streamade tjänster, kryptovalutor, kryptokonst och andra tjänster drar mycket el genom serverhallarna som levererar dessa tjänster.

Visserligen har serverhallarnas elförbrukning börjat komma upp mer på dagordningen, men det har under flera år varnats för att de skulle komma att driva upp elpriset, och regeringen har initierat en utredning om dessa och deras låga beskattning. Men att vår individuella användning av denna digitala teknik skulle påverka elförsörjningen i Sverige talas det inte om.

Tekniker som använder blockchainteknik borde sättas under lupp.

Surfande på nätet drar energi och en mycket enkel åtgärd, som snabbt skulle ge resultat, är att begränsa den surfmängd som varje individ kan förbruka. Det skulle förutom att minska elkonsumtionen få en pedagogisk effekt då alla måste fundera ett extra varv på vad man använder sin surfmängd till. Därutöver borde tekniker som använder blockchain-teknik sättas under lupp och om de endast används för att berika sig själv och till spekulation borde de förbjudas eftersom de drar så kopiöst med energi.

Varför talas det endast om att vi måste öka energiproduktionen när det borde vara uppenbart för alla att det får oönskade konsekvenser? Den livsstil vi har är inte hållbar och politiker borde yrka på att det tas en ”time out”, för att kunna ägna tid åt att fundera över hur ett modernt och långsiktigt hållbart samhälle skulle kunna organiseras, i stället för att jaga efter fler kilowatt för att kunna fortsätta med den ohållbara livsstil vi har beviljat oss efter andra världskriget. Lycka är inte direkt proportionellt till konsumtion, vilket sätter Maslows behovstrappa i ett annat perspektiv då tiden efter andra världskriget präglats av de två högsta nivåerna i den pyramid som beskriver de mänskliga behoven, det vill säga nivå 4 som handlar om makt, kändisskap eller respekt från andra och nivå 5 – behov av självförverkligande.

Alla vill eller kan inte sträva efter de två högsta nivåerna och det krävs med säkerhet inte för att kunna uppleva lycka, men vi fås till att tro att vi är misslyckade om vi inte strävar mot dessa mål.

Det är bara sorgligt att vi verkar vara villiga att äventyra det fina jordklot vi har för några ”silverpenningar”!


Lena Hjelte - Agronom, fil.kand. och samhällsdebattör