loading
Debatt

Debatt: Nordisk Union 2026 – för en långsiktig samhällsutveckling

Claes Berlin

Det många argument för att nu forma en nordisk union. Det vill säga en gemensam politisk och ekonomisk plattform som binds samman av bland annat den gemensamma kultur och historia som de nordiska länderna delar. Samarbetet skulle även ur en säkerhetspolitisk synpunkt kunna komplettera den roll som EU-samarbetet i dag erbjuder. Det anser civilingenjör Claes Berlin.

Vi lever nu sedan ett tiotal år i en på många sätt helt ny tidsepok där:
• vi har ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge som kräver handlingskraft även i lokala strukturer
• vi har en finansiell situation som begränsar långsiktighet, demokratin och vårt manöverutrymme
• vi behöver finna nya aktiva lösningar inom energiområdet, infrastruktur för transporter på land och till havs
• vi har ett EU som är i gungning både politiskt, säkerhetsmässigt, finansiellt och handelsekonomiskt
• fler människor är på vandring och flykt i världen än tidigare i modern tid
• vi ser en polarisering och ett utanförskap både för nyanlända, nysvenskar och bland svenskar
• vår unga generation och vi alla söker efter visioner, förebilder och tillit till våra system

Vi bör med krafttag utveckla det nordiska samarbetet de kommande 2–3 åren och finna en ny plattform för en långsiktigt hållbar politisk och ekonomisk stabilitet. Vi bör inte falla in i ett polariserande tänkande och agerande, vare sig vad gäller Nato-frågan, utmaningarna inom EU eller i invandringsfrågorna.

Vi bör skapa en nordisk union klar i sin första form 2026. Det blir en historisk och värderingsmässig enhet och världens 11:e största ekonomi. Detta är ingen direkt kritik mot EU, vilket jag anser vara ett helt rätt initiativ, utan det är ett fokus för norra Europa med sina egna utmaningar, där arbetet i denna union även blir en extra drivkraft för EU. Vi skulle vara en demokratisk stormakt och ha en given plats vid G20 och andra internationella sammanhang där det kan vara ett klart värde att göra sin röst hörd.

Inom våra fem nordiska länder och med Åland, Färöarna, Svalbard och Grönland har vi en gemensam historia och långa och djupa relationer vad gäller kultur, natur och näringsverksamhet. Vidare har vi en mångfald när det gäller naturtillgångar, kompetenser och viktiga geopolitiska gränser, både mot stormakter, innanhav och kalla hav, med många gemensamma miljöutmaningar.

Det är enligt min mening ett utmärkt sätt att motverka populismen, utveckla samrådsarbetet och stabilisera vår region i ett långsiktigt och hållbart agerande. I en friare kontext kunde man även tänka sig att de tre baltiska länderna ingår i denna nya nordiska union.

Vi i norra Europa behöver detta för att stärka de demokratiska värdena och en identitet att utveckla vår region i samspel med vår omvärld med de utmaningar vi står inför. Jag är övertygad om att även våra länders hantering kring covid-19 hade kunnat genomföras på ett mycket bättre sätt än det gjordes, i ett nära samspel. Låt oss lära av vår nutid.

Vi står även nu inför en helt förändrad och bestående ny säkerhetsordning i Europa med ett ryskt angreppskrig mot Ukraina, samt därav Finlands och Sveriges ansökan till medlemskap i Nato. Ett försvar såväl civilt som militärt med säkerhetsmässigt djupare operativt och politiskt samarbete mellan våra fem länder inom den nordiska unionen ger klart bättre förutsättningar och balans i vår geopolitiska situation.

Dagens problem och utmaningar löser vi inte ensamma och inte med gårdagens lösningar, utan med nya lösningar baserade på erfarenheter i samklang med vår närregion.

Ett stärkt nordiskt samarbete, med en eventuell nordisk union innebär att vi gemensamt kan skapa:
• en stark och långsiktig politisk och ekonomisk plattform där vi finner nya lösningar för våra samhällspolitiska utmaningar, med en bredare finansieringsbas i samklang med vår omvärld
• gemensamma infrastrukturinvesteringar inom hela den nordiska geografiska enheten av land och hav med en holistisk resurs- och miljösamordning och som en stark part mot omvärlden
• ett säkerhetspolitiskt agerande, med nyttan av att några är med i Nato och andra på väg in, kring säkerhetssamarbetet, vilket kräver en regional styrka och strategi mellan oss i Norden
• ett starkare näringslivsklimat vad gäller utbildning, entreprenörskap, innovationer, jobbskapande med en större hemmamarknad. En kraftfull part vad gäller frihandel i världen

Låt oss nu konkret och aktivt arbeta för och etablera en nordisk union i partiöverskridande former med våra politiska nordiska broderpartier och parlamentariska parter. Låt oss finna nya strukturer och former, och agera för ett mycket starkare nordiskt samarbete inom utbildning, arbetsmarknad, infrastruktur, säkerhet, kultur, handel, ekonomi, miljö och en hållbar utveckling av våra demokratiska institutioner.

Visste du att (vissa data är från 2017 då denna motion skrevs till riksdagen):
• Norden är den 11:e största ekonomin i världen
• vi i Norden har haft fri rörlighet på arbetsmarknaden i över 60 år
• vi är nu 27 miljoner nordbor och väntas bli över 30 miljoner fram till 2050
• vår gemensamma landyta är cirka 3,5 miljoner kvadratkilometer vilket är större än Indien och tio gånger större än Tysklands yta, samt dessutom med stora nationella havsytor och rika naturtillgångar av olika slag, samt närhet till strategiska internationella vatten med stor miljöpåverkan
• i hela området ovan polcirkeln bedömer man att 15 procent av jordens oljetillgångar och 30 procent av gastillgångarna finns, med cirka 20 procent av detta inom Nordens direkta intressesfär, ett stort miljö- och resursansvar att förvalta för oss i dag, i morgon och för kommande generationer

1. Vi har ett av de mest omfattande och äldsta regionala politiska samarbetena i världen och vårt mål är att vara världens mest integrerade region.
2. Vi är den 11:e största ekonomin i världen och har lyckats med att anpassa vår välfärdsmodell så att den fungerar i en allt mer osäker global ekonomi.
3. Vi har en öppen och fri arbetsmarknad som i över 60 år har gjort det möjligt för nordiska medborgare att röra sig fritt i ett gränslöst Norden.
4. Vi tar internationellt ansvar och är ett utåtvänt Norden som har ett omfattande samarbete med en rad internationella organisationer och våra grannländer, när vi till exempel bekämpar människohandel och skyddar miljön i Östersjön och det arktiska området.
5. Vi satsar mycket på barns och ungas möjligheter och stöttar exempelvis unga i att skaffa sig högre utbildningar i hela Norden.
6. Vi upplever ett stort intresse för nordisk arkitektur, film, mat, mode och musik i resten av världen. Vi vill vara ett synligt Norden och stöttar nordisk kultur både i och utanför Norden, bland annat genom utdelningen av Nordiska rådets priser.
7. Vi har en fantastisk och varierad natur och enorma naturresurser som vi är bra på att beskydda och utnyttja till hållbar energi. Vi är ett innovativt Norden som samarbetar i att finna nya, smarta och bioekonomiska lösningar.
8. Vi är bland de högst utbildade befolkningarna i världen och satsar mycket på att samarbeta kring forskning, både internt i Norden och med internationella partners.
9. Vi delar kunskap och erfarenheter för att klara av utmaningar som vi kan lösa bättre tillsammans än var för sig. De nordiska statsministrarna har tagit initiativ till fem nya flaggskeppsprojekt som alla bygger på centrala nordiska styrkepositioner. Större projekt är: Nordic Sustainable Cities, Nordic Climate and Energy Solutions, Nordic Food and Nutrition, Nordic Welfare Solutions samt The Nordic Deal – Gender, Business and Work.
10. Vi ligger i topp i många internationella mätningar av öppenhet, tillit, miljö, jämställdhet och lycka. Parlamentarism, demokrati, en stor representation av kvinnor i parlamenten och en välutvecklad välfärdsmodell är kännetecknande för de nordiska ländernas politik.

Claes Berlin - Civilingenjör

Norden

Danmark

Invånare 5.840.045 (2021)
Total yta 43.561 km2
BNP per capita 40.400 euro (2019)
Färöarna
Invånare 49.053 (2021)
Total yta 1.396 km2
Grönland
Invånare 56.653 (2021)
Total yta 2.166.086 km2 

Finland

Invånare 5.533.793 (2021)
Total yta 338.430 km2
BNP per capita 35.100 euro (2020)
Åland
Invånare 29.789 (2019)
Total yta 1.580 km2

Norge

Invånare 5.367.580 (2021)
Total yta 323.771 km2
BNP per capita 45.700 euro (2020)
Svalbard
Invånare 2.642 (2012)
Total yta 61.022 km2

Island

Invånare 368.792 (2021)
Total yta 103.492 km2
BNP per capita 37.100 euro (2020)

Sverige

Invånare 10.379.295 (2021)
Total yta 447.435 km2
BNP per capita 38.200 euro (2020)

 

Land           Befolkning                Yta
Danmark     5.840.045           43.561
Färöarna    49.053                   1.396
Grönland    56.653            2.166.086
Finland       5.533.793          338.430
Åland          29.789                   1.580
Norge          5.367.580          323.771
Svalbard     2.642                   61.022
Island            368.792             103.492
Sverige       10.379.295        447.435
Totalt:        27.627.642     3.486.773

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Debatt

Debatt: Nordisk Union 2026 – för en långsiktig samhällsutveckling

Claes Berlin

Det många argument för att nu forma en nordisk union. Det vill säga en gemensam politisk och ekonomisk plattform som binds samman av bland annat den gemensamma kultur och historia som de nordiska länderna delar. Samarbetet skulle även ur en säkerhetspolitisk synpunkt kunna komplettera den roll som EU-samarbetet i dag erbjuder. Det anser civilingenjör Claes Berlin.

Vi lever nu sedan ett tiotal år i en på många sätt helt ny tidsepok där:
• vi har ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge som kräver handlingskraft även i lokala strukturer
• vi har en finansiell situation som begränsar långsiktighet, demokratin och vårt manöverutrymme
• vi behöver finna nya aktiva lösningar inom energiområdet, infrastruktur för transporter på land och till havs
• vi har ett EU som är i gungning både politiskt, säkerhetsmässigt, finansiellt och handelsekonomiskt
• fler människor är på vandring och flykt i världen än tidigare i modern tid
• vi ser en polarisering och ett utanförskap både för nyanlända, nysvenskar och bland svenskar
• vår unga generation och vi alla söker efter visioner, förebilder och tillit till våra system

Vi bör med krafttag utveckla det nordiska samarbetet de kommande 2–3 åren och finna en ny plattform för en långsiktigt hållbar politisk och ekonomisk stabilitet. Vi bör inte falla in i ett polariserande tänkande och agerande, vare sig vad gäller Nato-frågan, utmaningarna inom EU eller i invandringsfrågorna.

Vi bör skapa en nordisk union klar i sin första form 2026. Det blir en historisk och värderingsmässig enhet och världens 11:e största ekonomi. Detta är ingen direkt kritik mot EU, vilket jag anser vara ett helt rätt initiativ, utan det är ett fokus för norra Europa med sina egna utmaningar, där arbetet i denna union även blir en extra drivkraft för EU. Vi skulle vara en demokratisk stormakt och ha en given plats vid G20 och andra internationella sammanhang där det kan vara ett klart värde att göra sin röst hörd.

Inom våra fem nordiska länder och med Åland, Färöarna, Svalbard och Grönland har vi en gemensam historia och långa och djupa relationer vad gäller kultur, natur och näringsverksamhet. Vidare har vi en mångfald när det gäller naturtillgångar, kompetenser och viktiga geopolitiska gränser, både mot stormakter, innanhav och kalla hav, med många gemensamma miljöutmaningar.

Det är enligt min mening ett utmärkt sätt att motverka populismen, utveckla samrådsarbetet och stabilisera vår region i ett långsiktigt och hållbart agerande. I en friare kontext kunde man även tänka sig att de tre baltiska länderna ingår i denna nya nordiska union.

Vi i norra Europa behöver detta för att stärka de demokratiska värdena och en identitet att utveckla vår region i samspel med vår omvärld med de utmaningar vi står inför. Jag är övertygad om att även våra länders hantering kring covid-19 hade kunnat genomföras på ett mycket bättre sätt än det gjordes, i ett nära samspel. Låt oss lära av vår nutid.

Vi står även nu inför en helt förändrad och bestående ny säkerhetsordning i Europa med ett ryskt angreppskrig mot Ukraina, samt därav Finlands och Sveriges ansökan till medlemskap i Nato. Ett försvar såväl civilt som militärt med säkerhetsmässigt djupare operativt och politiskt samarbete mellan våra fem länder inom den nordiska unionen ger klart bättre förutsättningar och balans i vår geopolitiska situation.

Dagens problem och utmaningar löser vi inte ensamma och inte med gårdagens lösningar, utan med nya lösningar baserade på erfarenheter i samklang med vår närregion.

Ett stärkt nordiskt samarbete, med en eventuell nordisk union innebär att vi gemensamt kan skapa:
• en stark och långsiktig politisk och ekonomisk plattform där vi finner nya lösningar för våra samhällspolitiska utmaningar, med en bredare finansieringsbas i samklang med vår omvärld
• gemensamma infrastrukturinvesteringar inom hela den nordiska geografiska enheten av land och hav med en holistisk resurs- och miljösamordning och som en stark part mot omvärlden
• ett säkerhetspolitiskt agerande, med nyttan av att några är med i Nato och andra på väg in, kring säkerhetssamarbetet, vilket kräver en regional styrka och strategi mellan oss i Norden
• ett starkare näringslivsklimat vad gäller utbildning, entreprenörskap, innovationer, jobbskapande med en större hemmamarknad. En kraftfull part vad gäller frihandel i världen

Låt oss nu konkret och aktivt arbeta för och etablera en nordisk union i partiöverskridande former med våra politiska nordiska broderpartier och parlamentariska parter. Låt oss finna nya strukturer och former, och agera för ett mycket starkare nordiskt samarbete inom utbildning, arbetsmarknad, infrastruktur, säkerhet, kultur, handel, ekonomi, miljö och en hållbar utveckling av våra demokratiska institutioner.

Visste du att (vissa data är från 2017 då denna motion skrevs till riksdagen):
• Norden är den 11:e största ekonomin i världen
• vi i Norden har haft fri rörlighet på arbetsmarknaden i över 60 år
• vi är nu 27 miljoner nordbor och väntas bli över 30 miljoner fram till 2050
• vår gemensamma landyta är cirka 3,5 miljoner kvadratkilometer vilket är större än Indien och tio gånger större än Tysklands yta, samt dessutom med stora nationella havsytor och rika naturtillgångar av olika slag, samt närhet till strategiska internationella vatten med stor miljöpåverkan
• i hela området ovan polcirkeln bedömer man att 15 procent av jordens oljetillgångar och 30 procent av gastillgångarna finns, med cirka 20 procent av detta inom Nordens direkta intressesfär, ett stort miljö- och resursansvar att förvalta för oss i dag, i morgon och för kommande generationer

1. Vi har ett av de mest omfattande och äldsta regionala politiska samarbetena i världen och vårt mål är att vara världens mest integrerade region.
2. Vi är den 11:e största ekonomin i världen och har lyckats med att anpassa vår välfärdsmodell så att den fungerar i en allt mer osäker global ekonomi.
3. Vi har en öppen och fri arbetsmarknad som i över 60 år har gjort det möjligt för nordiska medborgare att röra sig fritt i ett gränslöst Norden.
4. Vi tar internationellt ansvar och är ett utåtvänt Norden som har ett omfattande samarbete med en rad internationella organisationer och våra grannländer, när vi till exempel bekämpar människohandel och skyddar miljön i Östersjön och det arktiska området.
5. Vi satsar mycket på barns och ungas möjligheter och stöttar exempelvis unga i att skaffa sig högre utbildningar i hela Norden.
6. Vi upplever ett stort intresse för nordisk arkitektur, film, mat, mode och musik i resten av världen. Vi vill vara ett synligt Norden och stöttar nordisk kultur både i och utanför Norden, bland annat genom utdelningen av Nordiska rådets priser.
7. Vi har en fantastisk och varierad natur och enorma naturresurser som vi är bra på att beskydda och utnyttja till hållbar energi. Vi är ett innovativt Norden som samarbetar i att finna nya, smarta och bioekonomiska lösningar.
8. Vi är bland de högst utbildade befolkningarna i världen och satsar mycket på att samarbeta kring forskning, både internt i Norden och med internationella partners.
9. Vi delar kunskap och erfarenheter för att klara av utmaningar som vi kan lösa bättre tillsammans än var för sig. De nordiska statsministrarna har tagit initiativ till fem nya flaggskeppsprojekt som alla bygger på centrala nordiska styrkepositioner. Större projekt är: Nordic Sustainable Cities, Nordic Climate and Energy Solutions, Nordic Food and Nutrition, Nordic Welfare Solutions samt The Nordic Deal – Gender, Business and Work.
10. Vi ligger i topp i många internationella mätningar av öppenhet, tillit, miljö, jämställdhet och lycka. Parlamentarism, demokrati, en stor representation av kvinnor i parlamenten och en välutvecklad välfärdsmodell är kännetecknande för de nordiska ländernas politik.

Claes Berlin - Civilingenjör

Norden

Danmark

Invånare 5.840.045 (2021)
Total yta 43.561 km2
BNP per capita 40.400 euro (2019)
Färöarna
Invånare 49.053 (2021)
Total yta 1.396 km2
Grönland
Invånare 56.653 (2021)
Total yta 2.166.086 km2 

Finland

Invånare 5.533.793 (2021)
Total yta 338.430 km2
BNP per capita 35.100 euro (2020)
Åland
Invånare 29.789 (2019)
Total yta 1.580 km2

Norge

Invånare 5.367.580 (2021)
Total yta 323.771 km2
BNP per capita 45.700 euro (2020)
Svalbard
Invånare 2.642 (2012)
Total yta 61.022 km2

Island

Invånare 368.792 (2021)
Total yta 103.492 km2
BNP per capita 37.100 euro (2020)

Sverige

Invånare 10.379.295 (2021)
Total yta 447.435 km2
BNP per capita 38.200 euro (2020)

 

Land           Befolkning                Yta
Danmark     5.840.045           43.561
Färöarna    49.053                   1.396
Grönland    56.653            2.166.086
Finland       5.533.793          338.430
Åland          29.789                   1.580
Norge          5.367.580          323.771
Svalbard     2.642                   61.022
Island            368.792             103.492
Sverige       10.379.295        447.435
Totalt:        27.627.642     3.486.773

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024