loadingSveriges klimatminister Romina Pourmokhtari håller ett anförande under klimatkonferensen COP 27 i Egypten. Foto: Ahmad Gharabli/Getty Images
Sveriges klimatminister Romina Pourmokhtari håller ett anförande under klimatkonferensen COP 27 i Egypten. Foto: Ahmad Gharabli/Getty Images
Debatt

Debatt: Begreppsförvirring med religiösa förtecken

Ronny Larsson

Klimatfrågan har kommit att anamma religiösa teman och symbolik för att ge draghjälp i debatten. Det offentliga perspektivet tycks inte heller klart i fråga om många av de begrepp som används i argumentationen rörande klimatförändringarna. Det menar samhällsdebattören Ronny Larsson.

En samarbetsorganisation till FN, Interfaith Center for Sustainable Development, arrangerade i november 2022 interreligiösa klimatevenemang. I presentationen av en ceremoni talas om ”en profetisk kallelse till klimaträttvisa”.

Platsen för evenemanget var Sharm el-Sheikh i Egypten nära berget Sinai. Vi erinrar oss i sammanhanget Gamla testamentet och överlämnandet av de tio budorden. Såvitt man kan förstå har ledare från olika religioner presenterat ”tio universella budord” för klimaträttvisa.

Man har presenterat ”tio universella budord” för klimaträttvisa.

Från arrangören får vi höra: ”Att COP 27 äger rum i Sinai kan påminna mänskligheten om vårt heliga ansvar att ta hand om Guds skapelse.” Att klimatfrågan nu också fått religiösa, rent av gammaltestamentliga, inslag borde förvåna men gör det knappast.

I Nicolaus Copernicus bok ”Om himlakropparnas kretslopp” från 1543 finns en illustration som visar att jorden kretsar runt solen – inte tvärtom. Bilden väckte en enorm uppmärksamhet i 1500-talets Europa. Jorden var inte universums mittpunkt utan en planet bland planeter. Detta var inte förenligt med kyrkans världsbild och därmed inte heller med en stor del av den tidens makthavares syn på saken.

Undertecknad förnekar inte att klimatet förändras. Det har så gjort sedan årmiljoner tillbaka. Tankarna går i detta sammanhang till det vi i dag i vårt land kallar politisk korrekthet. Vissa uppenbara förhållanden och fakta kan inte framföras offentligt i media eller annorstädes.

En påstådd vedertagen sanning tycks vara att mänskliga aktiviteter på ett avgörande sätt kan påverka klimatet. Den och de som har fräckheten att ifrågasätta detta avfärdas som klimatförnekare.

Många frågar sig vad vetenskapen, utöver den del som tycks ha ett nära samarbete av ena eller andra slaget med FN:s klimatpanel IPCC, har att säga. Media med bland annat SVT i spetsen har bidragit till och underblåst uppfattningen att IPCC:s rapporter inte kan ifrågasättas. De forskare som har en en annan uppfattning har fått ingen eller lite plats i media.

Ifrågasättande som sådant har, såvitt undertecknad kan förstå, lett till en rad viktiga vetenskapliga framsteg. En definition av begreppet vetenskap tycks här vara på sin plats:

Vetenskap är ett begrepp som kan sägas innebära organiserad, verifierbar kunskap. Den bygger starkt på ett system att skaffa kunskap som kännetecknas av empiri (undersökning), observationer, experiment och tester som ska kunna återupprepas. ”Vetenskapligt bevisad” är ett uttryck aktivister, politiker och andra använder när de tycker sig se ett samband mellan pågående mänskliga aktiviteter och klimatförändringar.

Begreppen klimat respektive miljö tycks för övrigt också behöva definieras:

Med klimat menas de genomsnittliga fysiska förhållandena i atmosfären: temperatur, luftfuktighet, lufttryck, vind, nederbörd, atmosfäriska partiklar och flera olika meteorologiska element på en given ort eller region över längre tidsperioder.

Miljö (av franska milieu ”genomsnitt”, miljö, av mi ”mitt” och lieu ”plats”) har flera betydelser. Med miljö kan menas omgivning eller omgivande förhållanden. Ordet används särskilt när det är fråga om samspelet mellan omgivningen och däri verkande system, djur, växter eller andra organismer.

Vi gräsrötter fick redan i tidig skolålder veta att Skandinavien flera gånger varit täckt av inlandsis. Klimatförändringar har således ägt rum långt innan vi människor i något väsentligt avseende kunde påverka klimatet. Klimatförändringar kan också framledes förväntas, med eller utan mänskliga aktiviteter.

Många forskare tycks för övrigt vara överens om att en så kallad liten istid kan vara att vänta. Undertecknad och många med mig möts i media av alarmerande uppgifter om en planet som bokstavligt talat står i lågor. Vi kan möjligtvis hoppas på att denna ”lilla istid” kan dämpa hettan.

Till sist förväntas, om än osäkerhet om detta råder, att klimatsagan inom överskådlig tid skall få ett ”vetenskapligt bevisat” lycklig slut.

Ronny Larsson - Samhällsdebattör

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingSveriges klimatminister Romina Pourmokhtari håller ett anförande under klimatkonferensen COP 27 i Egypten. Foto: Ahmad Gharabli/Getty Images
Sveriges klimatminister Romina Pourmokhtari håller ett anförande under klimatkonferensen COP 27 i Egypten. Foto: Ahmad Gharabli/Getty Images
Debatt

Debatt: Begreppsförvirring med religiösa förtecken

Ronny Larsson

Klimatfrågan har kommit att anamma religiösa teman och symbolik för att ge draghjälp i debatten. Det offentliga perspektivet tycks inte heller klart i fråga om många av de begrepp som används i argumentationen rörande klimatförändringarna. Det menar samhällsdebattören Ronny Larsson.

En samarbetsorganisation till FN, Interfaith Center for Sustainable Development, arrangerade i november 2022 interreligiösa klimatevenemang. I presentationen av en ceremoni talas om ”en profetisk kallelse till klimaträttvisa”.

Platsen för evenemanget var Sharm el-Sheikh i Egypten nära berget Sinai. Vi erinrar oss i sammanhanget Gamla testamentet och överlämnandet av de tio budorden. Såvitt man kan förstå har ledare från olika religioner presenterat ”tio universella budord” för klimaträttvisa.

Man har presenterat ”tio universella budord” för klimaträttvisa.

Från arrangören får vi höra: ”Att COP 27 äger rum i Sinai kan påminna mänskligheten om vårt heliga ansvar att ta hand om Guds skapelse.” Att klimatfrågan nu också fått religiösa, rent av gammaltestamentliga, inslag borde förvåna men gör det knappast.

I Nicolaus Copernicus bok ”Om himlakropparnas kretslopp” från 1543 finns en illustration som visar att jorden kretsar runt solen – inte tvärtom. Bilden väckte en enorm uppmärksamhet i 1500-talets Europa. Jorden var inte universums mittpunkt utan en planet bland planeter. Detta var inte förenligt med kyrkans världsbild och därmed inte heller med en stor del av den tidens makthavares syn på saken.

Undertecknad förnekar inte att klimatet förändras. Det har så gjort sedan årmiljoner tillbaka. Tankarna går i detta sammanhang till det vi i dag i vårt land kallar politisk korrekthet. Vissa uppenbara förhållanden och fakta kan inte framföras offentligt i media eller annorstädes.

En påstådd vedertagen sanning tycks vara att mänskliga aktiviteter på ett avgörande sätt kan påverka klimatet. Den och de som har fräckheten att ifrågasätta detta avfärdas som klimatförnekare.

Många frågar sig vad vetenskapen, utöver den del som tycks ha ett nära samarbete av ena eller andra slaget med FN:s klimatpanel IPCC, har att säga. Media med bland annat SVT i spetsen har bidragit till och underblåst uppfattningen att IPCC:s rapporter inte kan ifrågasättas. De forskare som har en en annan uppfattning har fått ingen eller lite plats i media.

Ifrågasättande som sådant har, såvitt undertecknad kan förstå, lett till en rad viktiga vetenskapliga framsteg. En definition av begreppet vetenskap tycks här vara på sin plats:

Vetenskap är ett begrepp som kan sägas innebära organiserad, verifierbar kunskap. Den bygger starkt på ett system att skaffa kunskap som kännetecknas av empiri (undersökning), observationer, experiment och tester som ska kunna återupprepas. ”Vetenskapligt bevisad” är ett uttryck aktivister, politiker och andra använder när de tycker sig se ett samband mellan pågående mänskliga aktiviteter och klimatförändringar.

Begreppen klimat respektive miljö tycks för övrigt också behöva definieras:

Med klimat menas de genomsnittliga fysiska förhållandena i atmosfären: temperatur, luftfuktighet, lufttryck, vind, nederbörd, atmosfäriska partiklar och flera olika meteorologiska element på en given ort eller region över längre tidsperioder.

Miljö (av franska milieu ”genomsnitt”, miljö, av mi ”mitt” och lieu ”plats”) har flera betydelser. Med miljö kan menas omgivning eller omgivande förhållanden. Ordet används särskilt när det är fråga om samspelet mellan omgivningen och däri verkande system, djur, växter eller andra organismer.

Vi gräsrötter fick redan i tidig skolålder veta att Skandinavien flera gånger varit täckt av inlandsis. Klimatförändringar har således ägt rum långt innan vi människor i något väsentligt avseende kunde påverka klimatet. Klimatförändringar kan också framledes förväntas, med eller utan mänskliga aktiviteter.

Många forskare tycks för övrigt vara överens om att en så kallad liten istid kan vara att vänta. Undertecknad och många med mig möts i media av alarmerande uppgifter om en planet som bokstavligt talat står i lågor. Vi kan möjligtvis hoppas på att denna ”lilla istid” kan dämpa hettan.

Till sist förväntas, om än osäkerhet om detta råder, att klimatsagan inom överskådlig tid skall få ett ”vetenskapligt bevisat” lycklig slut.

Ronny Larsson - Samhällsdebattör

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024