Därför studerade vi ordspråk för att förstå Akan-folkets känslor
Högt värderat guld, Akan-folkets konstnärligt utformade guldvikter spelar flera roller i kulturlivet, från praktisk användning som motvikter när man mäter guld till visuella representationer av ordspråk.


Kultur spelar en avgörande roll för hur vi känner, hur vi identifierar och hanterar känslor. Det är exempelvis mer sannolikt att de som växer upp i "macho"-kulturer förtränger känslor som förtvivlan och rädsla.

För att förklara mänskligt beteende inom en kulturell kontext kan det vara användbart att studera kulturella produkter. Dessa "produkter" inkluderar sagor, ordspråk, romaner och bilder. De innehåller värdefull kulturell information som symboliserar ett specifikt samhälles unikum och kan hjälpa oss att förstå frågor kring känslor.

Det mesta av det vi förstår av samverkan mellan kultur och känslokontroll är fokuserat på västvärlden, östern och skillnaden mellan de två. Hur känslor upplevs, hanteras och uttrycks i afrikanska länder har däremot inte studerats i någon högre grad. Vi försatte oss att förstå åtminstone en afrikansk kontext bättre genom att studera ordspråk på Akan. Akan är en västafrikansk etnolingvistisk grupp i Ghana och delar av Elfenbenskusten. Minst hälften av Ghanas befolkning talar Akan.

Ordspråk ses generellt som ett kulturarkiv över folklig visdom och används mycket i afrikanska miljöer. Genom att analysera vad ordspråken handlar om kan vi kartlägga regler kring känslor som den här samlingen med ordspråk omfattar. Det ger oss en idé om hur Akan-folket förväntas uppföra sig känslomässigt i vardagen.

Hantera negativa känslor

Vi analyserade 7015 ordspråk samlade i en bok av författarna Peggy Appiah, Kwame Anthony Appiah och Ivor Agyeman-Duah. Av dessa refererade 286 ordspråk på något sätt till känslor och analyserades vidare.

Denna djupare analys fokuserade på den typ av känslor som beskrevs, och vad ordspråket sade oss om kulturella förväntningar kring känslor.

Mer än hälften av de utvalda 286 ordspråken handlade om negativa känslor. Dessa inkluderade att känna sig sårad, smärta och lidande, till exempel: "Obaakofoo di due-ne-amane-hunu" (en ensam person förtjänar kondoleanser); rädsla och ilska, till exempel: "Abofuo de asententen na enam" (ilska får folk att prata för mycket); och hat.

Vissa ordspråk är beskrivande:

"Abofuo te se ohohoo, ontena baakofoo fie" (ilska är som är främling, den stannar inte i bara en persons hus)

Andra är normativa:

"Opanin su a, osu ne tırım" (en gammal man Sörjer inte offentligt)

Vi fann att 176 av ordspråken behandlade någon aspekt av känslokontroll. 13 procent av ordspråken uppmanar exempelvis till att vara selektiv, såsom att undvika särskilda människor, platser eller saker direkt eller indirekt. Andra rekommenderar att man reglerar starka känslor.

Särskilt framstående i denna kategori är negativa känslor som ilska och förtvivlan. Äldre förväntas exempelvis inte sörja i offentligheten. Man ska erkänna framgång, men inte till den grad att det leder till stolthet, vilket är kulturellt olämpligt. Folk förväntas undvika beteenden som skulle skämma ut dem och i förlängningen deras familj.

Eget ansvar

Enligt ordspråken förväntas Akan-folk att ta individuellt ansvar för sina känslor. Ett exempel på detta återfinns i ordspråket "Onipa ho anto na a, na efiri ono ara" (vi är ofta orsaken till vårt eget missnöje)

Och det är tydligt från vår analys att Akan-folket förväntas kontrollera sitt beteende som kan påverka andra människors känslor. Man uppmuntras till att vara social, vilket anses vara välgörande för individen i det långa loppet. Exempelvis uppmanar ett ordspråk "Kae wo bofoo wow o mmeranteberem ansa na nnabone ana" (var alltid tacksam för din välgörare så kommer han fortsätta att hjälpa dig).

Vår studie är en av många som har utforskat känslor i ordspråk runtom i världen. Vi hoppas att andra kommer att inspireras till att använda afrikanska kulturella produkter för att bedriva forskning kring känslor i afrikanska miljöer.

Vivian Afi Abi Dzokoto är docent vid Virginia Commonwealth University. Annabella Osei-Tutu är lektor och psykolog vid University of Ghana. Dzifa Abra Attah är föreläsare och klinisk psykolog vid University of Ghana. Denna artikel medförfattades även av Jane J Kyei, Maxwell Twum-Asante och magisterstuderande Daniel Ahorsu. Denna artikel publicerades först i The Conversation.