November. Minus en grad och du fryser. Men i mars känns samma temperatur inte alls lika kylig. Det beror på kroppens egen termostat.
Kroppen behöver helt enkelt tid för att anpassa sig till kyla. När temperaturen faller reagerar känselorgan – termoreceptorer – i huden genom att skicka signaler till hypotalamus i hjärnan. Hypotalamus kontrollerar en rad livsviktiga funktioner som kroppstemperaturen och fungerar alltså bland annat som kroppens termostat.
Hypotalamus kan svara med att beordra kärlsammandragning så att blodgenomströmningen minskar. Poängen med det är att säkra kroppstemperaturen i kroppens centrala och livsviktiga delar. Fingrar och fötter får lägre prioritet. Hypotalamus kan också få kroppen att huttra i syfte att få upp kroppsvärmen.
Mer tåliga
Men människan är som bekant anpassningsbar. Studier har visat att människor som lever i strängt klimat eller utsätter sig för kyla regelbundet blir mer tåliga mot de låga temperaturerna. Det har till exempel visat sig att yrkesfiskare har högre temperatur i händerna jämfört med andra när händerna hålls i iskallt vatten. Samma förmåga att behålla värmen bättre har observerats hos slaktare, skriver The New York Times.
Detta kan förklara varför vi fryser den här tiden på året, men inte på andra sidan vintern. Vi har vant oss.
En skröna
Men kan inte luftfuktigheten också förklara varför vi huttrar mer på hösten? Hösten är ju generellt fuktigare än våren.
– Nej, det där är en skröna. Luftfuktigheten är beroende av temperaturen i luften. Varmare luft håller mer fukt medan kall luft är torrare, säger meteorolog Max Lindberg Stoltz vid SMHI.
Däremot kan regn som tränger igenom kläderna få dig att frysa, för när fukten dunstar från huden tas värme från kroppen. Regnställ på, alltså.
Isoleringsmaterial
Över huvud taget handlar tiden fram till våren om att klä sig rätt för att slippa obehag. Detta gäller inte minst personer som har försämrad cirkulationen i händer och fötter.
– Ser man till att hålla sig ordentligt varm om handleder, på bålen och huvudet behöver man inte drabbas av besvär utan kan optimera möjligheten att vara utomhus säger Katarina Leijon-Sundqvist, universitetslektor i hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Ålder, ärftliga anlag, mental inställning och kroppsbyggnad påverkar också vår förmåga att klara kyla. Den som är liten och satt har en fördel i kyligt klimat.
– Då har man inte så stor yta som ska skyddas mot kylan och man har lite bättre isoleringsmaterial i form av fettdepåer, säger Katarina Leijon-Sundqvist.
(TT)
