Brexit – det här händer nu

Vad innebär lördagens omröstning i det brittiska parlamentet, hur påverkar bakslaget premiärminister Boris Johnson och vad händer egentligen härnäst? Catherine Barnard, professor i EU-rätt vid University of Cambridge, reder ut.

Vad betyder lördagens brexitomröstning?

— Tanken var att parlamentet skulle rösta om Boris Johnsons förslag till brexitavtal. Men Oliver Letwin, en konservativ av den gamla skolan, lade fram ett tilläggsförslag enligt vilket inget brexitavtal kan träda i kraft innan parlamentet har sagt ja till utträdesavtalslagen (Withdrawl Agreement Bill, se nedanstående fakta). Brexitavtalet rör Storbritanniens relation med EU, men det krävs separata beslut om lagstiftning innan internationella avtal som regeringen tecknar kan implementeras nationellt.

Vad hade hänt om parlamentet sagt ja till Johnsons förslag?

— Den stora oron inför gårdagen var att ett ja till brexitavtalet hade stoppat Benn-lagen, som krävde att regeringen var tvungen att begära förlängd tidsfrist för EU-utträdet om inte avtalet godkänts innan utgången av den 19 oktober. Det hade i sin tur inneburit att det funnits mindre än två veckor att få utträdesavtalslagen på plats, och farhågan var att hårdföra brexitörer skulle lägga tusentals ändringsförslag, se till att lagen inte hann antas och att Storbritannien därmed kraschar ut ur EU utan ett avtal. Allt som hände i går var ett desperat försök att stoppa en grupp brexitanhängare i Konservativa partiet från att lägga krokben för den parlamentariska processen.

Är brexitavtalet dött nu?

— Nej, regeringen vill hålla en ny omröstning om brexitavtalet redan på måndag. Om talmannen tillåter det och om parlamentet säger ja så medger Benn-lagen att Johnson drar tillbaka den begäran om förlängning som han tvingades skicka till EU i går. Det innebär att vi kan vara tillbaka på ruta ett med deadline för Brexit den 31 oktober.

Men innebar inte gårdagens omröstning att utträdesavtalslagen måste vara på plats först?

— Gårdagens beslut innebar att brexitavtalet inte kan träda i kraft innan utträdesavtalslagen är på plats, men det går fortfarande att rösta om avtalet. Om parlamentet röstar ja så kan avtalet träda i kraft så snart utträdesavtalslagen, som regeringen ska lägga fram på tisdagen, har godkänts.

Vad krävs i så fall för att få igenom brexitavtalet på måndag?

— Regeringen måste få med sig fler ledamöter från (oppositionspartiet) Labour. Dessutom finns frågetecknen kring stödet från det nordirländska unionistpartiet DUP. Det har generellt varit tio säkra röster för regeringen, men partiet röstade för Letwintillägget. Samtidigt kommer många oberoende ledamöter att rösta för brexitavtalet, de är i grunden för brexit och är rädda att lämna utan ett avtal.

(Ivar Andersen/TT)

Det betyder termerna

(TT)

Withdrawl Agreement Bill: Utträdesavtalslagen omtalas ofta kort och gott som "WAB" i brittisk debatt och måste godkännas av parlamentet för att premiärminister Boris Johnsons utträdesavtal med EU ska kunna implementeras nationellt. Precis som i Sverige blir internationella överenskommelser som tecknas av regeringen inte automatiskt en del av den nationella rätten, utan måste införlivas genom beslut av den nationella lagstiftande församlingen.

Benn-lagen: En lag som stiftades i september för att förhindra en avtalslös brexit och som tvingade landets regering att söka förlängd tidsfrist av EU om den inte lyckats få parlamentariskt stöd för ett utträdesavtal innan klockan 23, lokal tid, den 19 oktober. Döpt efter Labourledamoten Hilary Benn, ordförande i parlamentets brexitutskott.

Letwintillägget: Ett tilläggsförslag som lades fram av parlamentsledamoten Oliver Letwin den 19 oktober, med innebörden att inget utträdesavtal kan träda i kraft innan utträdesavtalslagen har antagits av parlamentet. Letwin hade varit parlamentsledamot för Konservativa partiet sedan 1997 men är i dag politisk vilde sedan han den 3 september – tillsammans med 20 partikamrater – uteslöts efter att ha röstat med oppositionen.

(Källor: Riksdagen, Institute for Government, Catherine Barnard)