loadingMänniskor deltar i en demonstration mot militärkuppen i Myanmar i staden Muse i delstaten Shan, nära gränsen mot Kina, 8 februari 2021. Foto: STR/AFP via Getty Images
Människor deltar i en demonstration mot militärkuppen i Myanmar i staden Muse i delstaten Shan, nära gränsen mot Kina, 8 februari 2021. Foto: STR/AFP via Getty Images
Utrikes

Kina sägs beväpna Myanmars militär

Alex Wu

Kinesiska statliga företag anklagas nu för att vara den största leverantören av vapen till Myanmars militär. Bland de tusentals burmeser som protesterat mot kuppen tror många att Peking ligger bakom den trots upprepade dementier från officiellt kinesiskt håll.

Enligt Radio Free Asia, som citerar data från organisationen Justice for Myanmar, är de fem största leverantörerna av vapen och militärmateriel till Myanmar kinesiska företag.

Över tio andra leverantörer finansieras via Kina eller Hongkong. En talesperson för Justice for Myanmar sade att vapen som NORINCO, ett av de utpekade företagen, levererat till Myanmars militär användes mot obeväpnade civila under de stora protesterna efter militärkuppen den 31 januari, enligt RFA.

Armén hävdar att man genomförde kuppen för att det begåtts valfusk under det nationella valet i november i fjol. Aung San Suu Kyis parti, NLD, vann en jordskredsseger. Militären har satt Min aung Hlang, ledaren för Myanmars armé, som landets ledare.

Zhang Shengqi, ordförande för Myanmar-Burma Assistance Association, sade till RFA att det är en öppen hemlighet att kinesiska företag länge har sålt vapen till den burmesiska militären.

– För tio år sedan flyttade den kinesiska regeringen sin militära försvarslinje söderut, från Yunnanprovinsen in i norra Myanmar. Man ser hela Myanmar som sin säkerhetszon, sade Zhang.

Peking har inte öppet visat sitt stöd för militärkuppen, men det finns en stark uppfattning bland burmeserna att den kinesiska kommunistregimen ligger bakom den, och att man till och med var direkt inblandad.

Tusentals demonstranter samlades utanför den kinesiska ambassaden i Myanmars största stad, Yangon, den 17 februari. Man höll upp plakat och banderoller där man anklagade Peking och gjorde narr av Kinas ledare Xi Jinping, enligt västerländska medier.

Sedan militärkuppen har burmesernas missnöje med den kinesiska regimen ökat, enligt kinesiska medier. Rykten på internet har börjat cirkulera om att Kina hjälper militären. Bland annat påstås att kinesiska flygplan har transporterat tekniker till Myanmar, att Kina har hjälpt Myanmar att bygga en internetbrandvägg, och att kinesiska soldater dykt upp på gatorna i Myanmar.

Den 10 februari gjorde den kinesiska ambassaden i Myanmar ett uttalande på Facebook, där man sade att de många plan som Kina nyligen skickat till Myanmar inte innehöll teknisk personal, utan bara import- och exportvaror, som fisk och skaldjur. Men det här tycks inte ha övertygat burmeserna. Den 15 februari fick Kinas ambassadör i Myanmar officiellt gå ut och förneka påståendena i en intervju med burmesiska medier.

Tror du också på den klassiska journalistikens ursprungliga roll att rapportera – utan någon agenda? Prova då Sveriges nya nyhetstidning i en månad för endast 99 kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingMänniskor deltar i en demonstration mot militärkuppen i Myanmar i staden Muse i delstaten Shan, nära gränsen mot Kina, 8 februari 2021. Foto: STR/AFP via Getty Images
Människor deltar i en demonstration mot militärkuppen i Myanmar i staden Muse i delstaten Shan, nära gränsen mot Kina, 8 februari 2021. Foto: STR/AFP via Getty Images
Utrikes

Kina sägs beväpna Myanmars militär

Alex Wu

Kinesiska statliga företag anklagas nu för att vara den största leverantören av vapen till Myanmars militär. Bland de tusentals burmeser som protesterat mot kuppen tror många att Peking ligger bakom den trots upprepade dementier från officiellt kinesiskt håll.

Enligt Radio Free Asia, som citerar data från organisationen Justice for Myanmar, är de fem största leverantörerna av vapen och militärmateriel till Myanmar kinesiska företag.

Över tio andra leverantörer finansieras via Kina eller Hongkong. En talesperson för Justice for Myanmar sade att vapen som NORINCO, ett av de utpekade företagen, levererat till Myanmars militär användes mot obeväpnade civila under de stora protesterna efter militärkuppen den 31 januari, enligt RFA.

Armén hävdar att man genomförde kuppen för att det begåtts valfusk under det nationella valet i november i fjol. Aung San Suu Kyis parti, NLD, vann en jordskredsseger. Militären har satt Min aung Hlang, ledaren för Myanmars armé, som landets ledare.

Zhang Shengqi, ordförande för Myanmar-Burma Assistance Association, sade till RFA att det är en öppen hemlighet att kinesiska företag länge har sålt vapen till den burmesiska militären.

– För tio år sedan flyttade den kinesiska regeringen sin militära försvarslinje söderut, från Yunnanprovinsen in i norra Myanmar. Man ser hela Myanmar som sin säkerhetszon, sade Zhang.

Peking har inte öppet visat sitt stöd för militärkuppen, men det finns en stark uppfattning bland burmeserna att den kinesiska kommunistregimen ligger bakom den, och att man till och med var direkt inblandad.

Tusentals demonstranter samlades utanför den kinesiska ambassaden i Myanmars största stad, Yangon, den 17 februari. Man höll upp plakat och banderoller där man anklagade Peking och gjorde narr av Kinas ledare Xi Jinping, enligt västerländska medier.

Sedan militärkuppen har burmesernas missnöje med den kinesiska regimen ökat, enligt kinesiska medier. Rykten på internet har börjat cirkulera om att Kina hjälper militären. Bland annat påstås att kinesiska flygplan har transporterat tekniker till Myanmar, att Kina har hjälpt Myanmar att bygga en internetbrandvägg, och att kinesiska soldater dykt upp på gatorna i Myanmar.

Den 10 februari gjorde den kinesiska ambassaden i Myanmar ett uttalande på Facebook, där man sade att de många plan som Kina nyligen skickat till Myanmar inte innehöll teknisk personal, utan bara import- och exportvaror, som fisk och skaldjur. Men det här tycks inte ha övertygat burmeserna. Den 15 februari fick Kinas ambassadör i Myanmar officiellt gå ut och förneka påståendena i en intervju med burmesiska medier.

Tror du också på den klassiska journalistikens ursprungliga roll att rapportera – utan någon agenda? Prova då Sveriges nya nyhetstidning i en månad för endast 99 kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info:

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024