loadingLehtirova vindkraftspark med sina 40 turbiner i Norrbottens län, är en av de anläggningar som år efter år gått med förlust. Foto: Bilbo Lantto
Lehtirova vindkraftspark med sina 40 turbiner i Norrbottens län, är en av de anläggningar som år efter år gått med förlust. Foto: Bilbo Lantto
Inrikes

Vindkraftsindustrin kantas av förluster

Malin Nordstrand

Hälften av alla vindkraftverk i Sverige finns i bolag som har behövt aktieägartillskott för att kunna betala sina skulder och undvika konkurs. Det visar en granskning som pekar på att vindkraftsindustrin generellt har stora lönsamhetsproblem.

En granskning av vindkraftsindustrins ekonomiska situation i Sverige under åren 2017–2022 visar att en majoritet av anläggningarna har problem med lönsamheten. Totalt har vindkraftsbranschen gjort en förlust på 13,5 miljarder kronor under tidsperioden, vilket innebär en genomsnittlig förlustmarginal på närmare 40 procent.

Bakom kartläggningen, som pågått under ett års tid, står Christian Sandström, biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, och Christian Steinbeck, ekonomikonsult med 25 års erfarenhet som analytiker.

Granskningen

Underlaget för granskningen baseras på vindkraftsanläggningarnas egna årsredovisningar, vilka är offentliga handlingar.

Kartläggningen baseras på samtliga vindkraftsanläggningar som har driftsatts sedan 2010, och täcker hela utbyggnaden av vindkraft åren 2010-2022. Totalt täcker databasen 167 vindkraftsföretag som gemensamt förfogar över 2 941 vindkraftverk.

Den totala förlusten för vindkraftbolagen var 13,5 miljarder kronor under åren 2017–2022, marginalen efter finansiella poster summerar till 39,4 procent.

Vindkraftbolagens egna aktiekapital uppgår ofta enbart till 50 000 kronor även för större bolag med anläggningstillgångar på mellan 100 miljoner och flera miljarder kronor.

Enligt aktiebolagslagen ska en prövning göras gällande om bolaget måste försättas i konkurs när halva aktiekapitalet har förbrukats. När detta sker kan ägaren välja att försätta bolaget i konkurs eller skjuta till mer pengar i form av exempelvis aktieägartillskott.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingLehtirova vindkraftspark med sina 40 turbiner i Norrbottens län, är en av de anläggningar som år efter år gått med förlust. Foto: Bilbo Lantto
Lehtirova vindkraftspark med sina 40 turbiner i Norrbottens län, är en av de anläggningar som år efter år gått med förlust. Foto: Bilbo Lantto
Inrikes

Vindkraftsindustrin kantas av förluster

Malin Nordstrand

Hälften av alla vindkraftverk i Sverige finns i bolag som har behövt aktieägartillskott för att kunna betala sina skulder och undvika konkurs. Det visar en granskning som pekar på att vindkraftsindustrin generellt har stora lönsamhetsproblem.

En granskning av vindkraftsindustrins ekonomiska situation i Sverige under åren 2017–2022 visar att en majoritet av anläggningarna har problem med lönsamheten. Totalt har vindkraftsbranschen gjort en förlust på 13,5 miljarder kronor under tidsperioden, vilket innebär en genomsnittlig förlustmarginal på närmare 40 procent.

Bakom kartläggningen, som pågått under ett års tid, står Christian Sandström, biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, och Christian Steinbeck, ekonomikonsult med 25 års erfarenhet som analytiker.

Granskningen

Underlaget för granskningen baseras på vindkraftsanläggningarnas egna årsredovisningar, vilka är offentliga handlingar.

Kartläggningen baseras på samtliga vindkraftsanläggningar som har driftsatts sedan 2010, och täcker hela utbyggnaden av vindkraft åren 2010-2022. Totalt täcker databasen 167 vindkraftsföretag som gemensamt förfogar över 2 941 vindkraftverk.

Den totala förlusten för vindkraftbolagen var 13,5 miljarder kronor under åren 2017–2022, marginalen efter finansiella poster summerar till 39,4 procent.

Vindkraftbolagens egna aktiekapital uppgår ofta enbart till 50 000 kronor även för större bolag med anläggningstillgångar på mellan 100 miljoner och flera miljarder kronor.

Enligt aktiebolagslagen ska en prövning göras gällande om bolaget måste försättas i konkurs när halva aktiekapitalet har förbrukats. När detta sker kan ägaren välja att försätta bolaget i konkurs eller skjuta till mer pengar i form av exempelvis aktieägartillskott.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024