Några av världens mest erfarna pedagogiska forskare, som själva har varit med och byggt upp skolsystemen i de länder som lyckats bäst i Pisa-undersökningen, kommer nu till Sverige för att dela med sig av sina erfarenheter med svenska förvaltningschefer, rektorer, förskolechefer och förstelärare.
De inbjudna är från Kina, Singapore, Sydkorea och Sverige, och är ledande inom forskningsvärlden. Det berättar Helena Moreau som är en av arrangörerna till konferensen ”Världens bästa undervisning”. Hon har själv tidigare varit chefredaktör för Grundskoletidningen och är en erfaren kompetensutvecklare. Hon är även innehållsansvarig för kompetensutvecklingsplattformen Pedagogika.nu.
Pedagogika.nu ska hjälpa svenska skolorna att nå målen
Sverige har konsekvent gjort allt svagare ifrån sig i de internationella kunskapstesten, medan Kina, Singapore och Sydkorea ständigt levererat de bästa resultaten. Det är utifrån den grundfrågeställningen – hur det kommer sig – som man har planerat tvådagarskonferensen som kommer att hållas i Stockholm, Jönköping och Malmö i mars nästa år.
– Professor Sing Kong Lee, som kommer från Singapore, har i princip helt byggt upp skolsystemet där. De har lyckats väldigt väl. De har i grunden transformerat skolan i Singapore på en trettio–fyrtioårsperiod. Man har gått från att ligga bland de lägsta i världen till att nu ligga i topp. Det är ganska enormt. De har ju inte bättre ekonomiska resurser än vad vi har i Sverige, säger Helena Moreau.
Från Sverige kommer förutom professor Tomas Kroksmark, även professorerna Mikael Alexandersson och Eva Alerby att deltaga. Deras uppgift kommer vara att reflektera och diskutera vad vi i Sverige kan dra nytta av.
Målet är att ge tillgång till den senaste internationella och svenska forskningen för att stödja den långsiktiga utvecklingen av lärarnas undervisning. De medverkande forskarna tittar över bredd, både på undervisning, men också till exempel på hur man använder digitalisering i klassrummet.
90-talet beskylls för lärarkris
I Sverige pratar vi ofta om för stora klasser, eller att det finns en problematik i att elever kanske inte har samma socioekonomiska bakgrund. Men vi måste tänka i ett vidare perspektiv och lägga mer fokus på undervisningen, säger Moreau.
– I Sverige har vi under många år, framförallt under 80- och 90-talet, haft fokus på att elever ska forska på egen hand. Läraren skulle vara mer av en handledare. Men i de här länderna har man fokus på undervisningen. Så hur skapar man en vägledande undervisning? På vilket sätt lär sig eleverna, och hur vet lärarna vad eleverna lärt sig? På vilket sätt organiseras undervisningen och vad skiljer sig?
Tonvikt vid uppföljning
Målsättningen med konferensen är att höja kvalitén på undervisningen i Sverige. Den största frågan som kommer att lyftas är hur vi skapar en bra undervisning. Vad är det som gör att de här länderna lyckas på ett sätt som vi inte gör? Vad gör de i respektive land som skapar en bra undervisning? Och hur undervisar man?
Två andra frågor som kommer lyftas starkt är hur lärarna planerar sin undervisning och vilken kompetensutveckling de får. Internationell forskning visar tydligt på att eleverna lär sig dubbelt så fort i de klassrum där läraren haft en god förmåga att skapa en bra undervisningsmiljö.
Professor ber om ursäkt för att ha underminerat den svenska skolan
De skolor som är anslutna till Pedagogika.nu får möjlighet till en personlig uppföljningsdag med bland andra Tomas Kroksmark. De kommer att åka ut till de skolor som deltagit, för att diskutera vilka lärdomar man dragit från konferensen, och hur man utifrån det planerar den fortsatta skolutvecklingen.
Alla deltagare får även tillgång till både filmer och diskussionsfrågor, och får även ett exemplar av boken ”Världens bästa undervisning i Finland, Kina, Singapore, Sydkorea och Sverige”. Boken, som ges ut av Studentlitteratur i januari, har skrivits av professorerna Okhwa Lee och Tomas Kroksmark, men alla föreläsare är medförfattare. Tanken är att boken ska vara en del av efterarbetet.
Har de kunskaper vi inte har, eller beror det på kulturella skillnader?
Professor Tomas Kroksmark har varit gästprofessor i både Hongkong och Singapore, och har i flera år forskat på vad det är som gör att till exempel Sydkorea, Hongkong, Shanghai eller Singapore lyckas bättre än många andra länder.
”Det är ingen överdrift att påstå att varje lektion i Shanghais skolor är koreograferad som vore den en scen ur ett sofistikerat drama” säger Kai Ming Cheng och Xiaojiong Ding i boken ”Världens bästa undervisning – för full måluppfyllelse”. Kai Ming Cheng är även en av föredragshållarna på konferensen i Sverige.
Lärarlönelyft infördes för snabbt
Det är stora kulturella skillnader mellan Asien och Europa. Några av frågorna vi ställer under konferensen är: Kan vi lära oss från dessa länder? Kan vi dra nytta av att titta på hur de gör? Ja, det är det vi tror, säger Moreau.
– En av våra internationellt mest kända forskare i Sverige är professor Ference Marton, Göteborgs universitet. Han har i många år varit gästprofessor i Hongkong. Tillsammans med kollegor från Hong Kong University och Göteborgs universitet har han utvecklat Learning Study, som handlar om hur lärare gemensamt kan utveckla undervisningen. Learning Study får mer och mer genomslagskraft i skolorna i Sverige.
När man kommer till konferensen ska man inte bara köpa saker rätt av. Inte heller behöver vi känna att ”vi är så dåliga jämfört med dem”. Man ska gå dit och vara nyfiken och fundera över vad vi i Sverige kan vi lära mer. Och även ifrågasätta, men inte heller förkasta utan att ha reflekterat. Jag tror att en öppen nyfikenhet är jätteviktigt, säger Helena Moreau.