För tio år sedan såg tjuvjakten på elefant ut att minska, men sedan exploderade plötsligt handeln med elfenben. Mats Forslund från Världsnaturfonden WWF oroar sig för elefantens framtid.
Efterfrågan på elfenben är mycket större idag än för tio år sedan. Nära en halv miljard personer i WWF:s undersökning om attityder kring hotade vilda djur, ville gärna ha prylar av elfenben hemma. Det motsvarar en tredjedel av de tillfrågade, vilka kom från USA, Storbritannien, Kina, Sverige och Sydafrika.
Västafrikas lejon är genetiskt unika
Främst är det Kinas och Thailands marknader som växer. I Thailand säljs föremål av elfenben som souvenirer till turister, helt öppet i marknadsstånden. Man säger att det är elfenben från thailändska elefanter, men enligt Mats Forslund, expert på handel med hotade arter, kan Thailand producera bara en bråkdel av det som säljs på den thailändska marknaden. Resten är smuggelgods från Afrika. På senare tid är smugglingen organiserad av kriminella nätverk.
— För kanske åtta år sedan fyllde folk resväskor med elfenben och sålde på plats, men idag fyller man containrar, säger Forslund.
Smugglingen ger snabba pengar, och har fått sådana dimensioner att Interpol har gett sig in i gemet.
Kan leda till böter
Mats Forslund, expert på handel med hotade arter, Världsnaturfonden WWF. (Foto: Elisabeth Ohlson)
Idag räknar WWF med att det finns drygt 400 000 vilda elefanter kvar på den afrikanska kontinenten. Jakten på elefant och exporten av elfenben är förbjuden, men den illegala jakten uppskattas till runt 30-35 000 elefanter om året. Inte bara elefantstammen drabbas, utan också de människor som lever på turism i området. De förlorar sin inkomst, då turisterna som regel vill se elefant och söker sig till andra nationalparker om elefanten försvinner.
Det är konsumenterna som driver på elfenbensmarknaden. Sverige är ett litet land i sammanhanget, men tio procent av svenskarna i WWF:s undersökning sade sig redan ha en souvenir av elfenben hemma. Det är olagligt att föra in dem i Sverige utan tillstånd. Åker man fast kan man straffas med böter eller fängelse.
Tullverket överlämnade nyligen ett ärende om en misstänkt elefantbete på 1,8 kilo till polisen på Arlanda. Tullen hittar elfenbenen när de letar efter saker som står högre upp i prioriteringen, som droger och vapen, berättar Johan Rehnquist som är Tullverkets nationella expert på lagstiftningen kring hotade arter. Hösten 2014 dömdes en privatperson till böter på sammanlagt 4 900 kronor för införsel av en liten pyramid i elfenben. Rehnquist tror att de flesta känner till att det är förbjudet att ta med sig elfenben till Sverige.
Sälj inte vidare souveniren
Är man osäker på huruvida en pryl är gjord av elfenben kan man välja en souvenir av textil, föreslår Mats Forslund. Textilsaker är ofta lokala hantverk. Köper man dem gynnar man lokalinvånarna på ett helt annat sätt, säger han. Elfenben finns ibland i pianotangenter, men för övrigt är det mest souvenirer som man ställer i hyllan i finrummet för att visa upp – de har egentligen ingen nytta.
— Man måste tänka sig för vad man gör mot djur och människor. De här elfenbensprylarna tar undan levebrödet för många i Afrika. Några få personer får hela den kaka som den här smugglingen är, säger Mats Forslund.
Har man redan en sak av elfenben hemma gör man bäst i att behålla den, för att inte driva handeln framåt.
VIDEO: Dödad för organ – Kinas hemliga transplantationsindustri
