Kommentar från redaktören: Allt ifrån massakern på Himmelska fridens torg fram tills idag har det kinesiska samhället genomgått en serie stora händelser som har medfört aldrig förut skådade förändringar i Kina och dessa kommer att fortsätta ha djupgående påverkan på Kina och resten av världen. Kommunistregimen använder emellertid den kinesiska marknaden som bete för att sätta tryck på andra länder, media, företag och investerare genom diplomatiska kanaler och tvingar internationell media att filtrera de sanningar som betraktas som extremt känsliga av kommunistregimen. Detta får utomstående att bli förvirrade beträffande den nuvarande situationen i Kina, vilket kan få dem att missa historiska tillfällen.
Epoch Times chef i Hongkong, Guo Jun, gav den 18 februari i ett tal om situationen i Kina på hotell Shinjuku Keio Plaza i Tokyo en detaljerad analys av nyckelfrågor i de stora förändringar som Kina för närvarande går igenom och hur dessa påverkar Japan och Hongkong.
Läs de tidigare delarna här:
Stora förändringar i Kina kommer att påverka Hongkong och Japan del 1
Stora förändringar i Kina kommer att påverka Hongkong och Japan del 2
Stora förändringar i Kina kommer att påverka Hongkong och Japan del 3
Fastigheter och miljardärer
Kinas fastighetspriser har ökat dramatisk de senaste tio åren. Peking har rankats som den dyraste staden i Kina, följt av Guangzhou och Shenzhen, vilka båda ligger i Guangdongprovinsen.
Detta är ett mycket intressant fenomen. Guangdong var den första provinsen som införde Kinas reformpolitik, ungefär tio år innan andra provinser. Guangdongprovinsen har det högsta antalet utländska företag, den högsta exportvolymen och det största antalet privata entreprenörer.
Shanghai är det kommersiella och finansiella centrumet i Kina. Staden är belägen vid Yangtzeflodens mynning, och det här speciella läget ger staden en enorm potential. Dock är det Peking som har de högsta fastighetspriserna.
Peking har också det största antalet miljardärer i Kina. På Forbes lista 2013 över de 400 rikaste människorna i Kina var 58 från Peking, 37 från Shanghai och 34 från Shenzhen.
De här två faktorerna illustrerar den rådande situationen i den kinesiska ekonomin.Centrerat kring makt.
Ekonomisk aktivitet och andra aktiviteter kretsar alla kring makt. Därför har Peking det största antalet rika människor, höga tjänstemän och de högsta fastighetspriserna.
Statligt kontrollerat
Kinas ekonomi är känd som en socialistisk marknadsekonomi. Staten dominerar dock fortfarande marknaden och har absolut kontroll.
Också efter att Kina fått tillgång till Världshandelsorganisationens projekt har landet fortsatt att implementera strikt icke-tariffär kontroll över ekonomiska aktiviteter. Tar man banksystemet som exempel så implementerar Kina ett godkännandesystem som innebär att om en ny filial ska öppnas av en utländsk bank så måste den gå igenom godkännandeprocedurer.
Lokala regeringar följer helt enkelt i den centrala regeringens fotspår. Policyn om utestängande kommer att gälla för utländska företag och företag från andra delar av Kina.
Den här absoluta makten hos regeringen på det ekonomiska området har lett till den korruption som finns bland regeringstjänstemän på alla nivåer.
Kineserna har ett talesätt: om man radar upp tjänstemän på alla nivåer och straffar varannan av dem så kommer ingen att ha blivit felaktigt behandlad, men man kan förvänta sig att det kommer att vara en del skyldiga bland dem som är kvar i ledet.
Exportorientering
De senaste 20 åren har exporten varit den viktigaste drivkraften i Kinas ekonomi.
Landets totala volym av export och import var 3870 miljarder dollar 2012, och Kinas BNP var samma år 8220 miljarder dollar. Utrikeshandeln stod för 47 procent av total BNP. Inget annat land i världen har en så hög andel utrikeshandel, speciellt för ett så enormt land som Kina.
De importerade varorna till Kina används till stor del för exporttillverkning. Majoriteten av Kinas exporterade varor har låg nivå av bearbetning, och det mesta av råmaterialet och komponenterna är importerade. Således kan vi se att ju mer export, desto mer import.
Officiell kinesisk data visade nyligen att Kinas import- och exporthandel växte med 2,3 procent 2014, den lägsta tillväxttakten sedan 1978. Den här trenden kommer troligen få en avgörande påverkan på Kinas ekonomi.
Statliga investeringar
Kinas ekonomi har alltid dominerats av statliga investeringar, och dessa har en avgörande påverkan på ekonomin.
2009 satte den kinesiska regeringen in ett paket på 4000 miljarder yuan (ca 5300 miljarder kronor) för att stimulera den ekonomiska tillväxten. 2012 satte man sedan in ytterligare 4000 miljarder yuan.
Den kinesiska regeringen förväntas i år fortsätta öka de offentliga investeringarna för att stimulera den ekonomiska tillväxten.
Som ett av statens krishanteringsprogram kan en kraftig ökning av de offentliga investeringarna skapa fördelar på kort sikt, men det kommer att orsaka flera svåra problem.
Det första är en minskad marginaleffekt på investeringen. På 1990-talet genererades en yuan i avkastning på två investerade yuan. Nu kan blott en yuan i avkastning genereras på fem investerade.
Det andra problemet är att den privata sektorn blir av med sin finansiering. Den kinesiska regeringens investeringar (inklusive utfärdandet av valutan) går i stort sett helt och hållet till statliga projekt och statligt ägda företag, vilket gör det svårare för den privata sektorn att erhålla finansiering.
De privata företagen i södra Kina måste vanligtvis vända sig till underjordiska banker för att få lån, och räntan kan vara så hög som 60 procent.
Det tredje problemet är att det kan leda till inflationstryck. Den ineffektiva användningen av finansiering i den offentliga sektorn ökar ofta inflationen.
Svag inhemsk konsumtion
I de flesta länderna runt om i världen bidrar den inhemska konsumtionen med omkring 70 procent av den totala ekonomin. Kina har länge legat runt 50 procent. På senare år har den sjunkit till 40 procent eller lägre.
Den här låga andelen hänger ihop med Kinas ekonomiska struktur.
En faktor är den stora ojämlikheten i inkomsterna. Frukterna av den ekonomiska tillväxten hamnar huvudsakligen hos den mest förmögna klassen.
Om de tjänar några miljoner yuan mer så ökar de bara sina investeringar och spenderar det på lyxvaror. Ökning av konsumtionen måste uppnås genom ökade inkomster för hushållen, men den enorma ojämlikheten i inkomsterna hindrar den här processen.
En annan faktor är avsaknaden av social trygghet. Det kinesiska folket måste bära den höga kostnaden för barnens utbildning, sina framtida pensionsutgifter, medicinsk vård och bördan av höga boendekostnader.
Allt detta bidrar till minskad konsumtion och förklarar delvis det kinesiska folkets sparvanor.
Avsaknad av innovationer
De senaste 20 åren har Kinas ekonomiska tillväxt inte medfört så många förändringar i den industriella strukturen. Kinas teknologiska nivå är i stort sett på samma nivå som på 1980-talet, huvudsakligen på grund av brist på innovationer.
De flesta kinesiska produkterna, även så kallade nya industriella produkter, är imiterad teknologi. Kärnteknologierna är köpta, och även huvudkomponenterna är inköpta.
Det bästa exemplet är bilar. För närvarande kan Kina producera 10 miljoner fordon per år, men de kan inte tillverka sina egna motorer.
Nästan alla populära TV-shower i Kina är imitationer från USA eller Japan. Väldigt få har sitt ursprung i egna skapelser eller innovationer.
En orsak bakom bristen på innovation i Kina är statens oförmåga att skydda innovatörernas intressen. Alla uppfinningar eller kreationer kan kopieras i Kina inom några månader eller till och med veckor efter att de offentliggjorts. Kinas rättsväsende kan inte skydda innovatörerna.
Det finns ett annat djupgående skäl bakom det. Den kinesiska regeringen har strikt kontroll över information, yttrandefrihet och konstnärligt skapande.
Man förbjuder oppositionella idéer och yttringar, vilket allvarligt hindrar innovationsklimatet. Ett samhälle som inte kan tolerera några som helst annorlunda synsätt är ett samhälle som inte tillåter kreativitet och innovation.
Ekonomisk bubbla
Frågan om Kinas ekonomiska bubbla har diskuterats både internationellt och inom landet i många år.
Det viktigaste tecknet är uppblåsta fastighetspriser. Kina är ett land med obalanserad regional utveckling, och skillnaden i genomsnittlig inkomst mellan Shanghai och Guizhouprovinsen är nästa tio gånger.
I Peking är den genomsnittliga årsinkomsten för en vanlig anställd 50 000 yuan (65 000 kronor). För detta kan man bara köpa en kvadratmeter lägenhetsyta 80 kilometer från centrala Peking, eller en halv kvadratmeter inom den andra ringen kring Pekings centrum.
En del människor skojar om att en fabriksarbetare, för att kunna köpa ett hus i Peking måste ha börjat arbeta under Kangxis tid i Qingdynastin, medan en bonde måste har börjat arbeta under Songdynastin.
Höga bostadspriser är nära kopplade till inkomstskillnaderna och bristen på säkra investeringsinstrument i Kina. De flesta rika människor väljer fastigheter som en investering, och under de senaste två åren har det kommit nya uppgifter om att vissa tjänstemän har över hundra hus.
De kinesiska fastighetspriserna har ökat med mer än tio gånger sedan 2000. Fastigheter har dragit till sig stora summor från de industriella och kommersiella sektorerna. Om fastighetsbubblan spricker är påverkan på Kinas ekonomi självklar.
De lokala regeringarna verkar främst för att pressa upp fastighetspriserna. Omfattande byggnation av bostäder och infrastruktur, liksom höga priser, gynnar de lokala regeringarna genom skattebetalningar, markförsäljning och förändringar i zonindelning av marken.
Det är väldigt vanligt i Kina att lokala regeringar, banker och fastighetsutvecklare bildar en så kallad järntriangel. De köper mark till låga priser och till och med stjäl mark och egendomar från vanliga människor, och bygger sedan och säljer till mycket högre priser.
Många lokala regeringar förlitar sig mycket på inkomsterna från fastigheter. I vissa städer kommer upp till 60 procent av de årliga inkomsterna från mark och fast egendom.
De centrala regeringarna kommer inte att anta policys för att dämpa fastighetspriserna, och ibland måste de skapa fria monetära policys för att upprätthålla funktionen på marknaden.
Finansiella risker
Den här ackumulerade effekten har lett till högre finansiella risker. Konsekvensen blir hög inflation eller bankkonkurser.
Eftersom kinesiska banker ägs av staten är hög inflation oundvikligt. Sedan förra året har växelkursen mellan yuan och den amerikanska dollarn förändrats från en uppåtgående trend till en nedåtgående trend.
De kommande två till tre åren kommer att vara den största riskperioden för yuanens växelkurs. De som har stora tillgångar i yuan bör vidta försiktighetsåtgärder.
Översatt från engelska.
