Mikroskopiska stoftpartiklar som hittats i material från en meteorit kan komma från en ytexplosion på en stjärna, som inträffade långt innan vår sol bildades.
Forskarna tror att partiklarna kommer från en explosion som inträffade för omkring fem miljarder år sedan på ytan av en mindre stjärna som var en del av ett binärt system, det vill säga två stjärnor som kretsar kring varandra.
”När stjärnor dör skickar de ut material i form av stoft och gas, som sedan återanvänds i framtida generationer av stjärnor och planeter.”
– Christopher Wrede, Michigan State University
I explosionen slungades material från stjärnan i form av gas och stoft ut i mellanrummet mellan stjärnorna i galaxen. En del av det materialet kan ha använts vid bildandet av vårt solsystem.
– Det är en återvinningsprocess som vi ser här. När stjärnor dör skickar de ut material i form av stoft och gas, som sedan återanvänds i framtida generationer av stjärnor och planeter, säger Christopher Wrede, forskare och lektor i fysik på Michigan State University.
För att undersöka idén skapade och studerade forskarna de exotiska radioaktiva atomkärnor som har störst påverkan på produktionen av kiselisotoper vid sådana explosioner, så kallade novor.
Det visade sig att partiklarna från stjärnan innehåller onormalt höga halter av kiselisotop nummer 30, som består av 14 protoner och 16 neutroner. Kiselisotop 30 är relativt ovanlig på jorden; vanligast här är kiselisotop 28.
Forskarna vet att kiselisotop 30 bildas i klassiska novor, men de vet inte tillräckligt mycket om hastigheten i kärnreaktionerna vid explosionen för att kunna vara säkra på hur mycket kisel 30 som bildas. Detta gör att stoftets ursprung är oklart.
– Men om man faktiskt skulle kunna ha en bit av stjärnan i handen och studera den i detalj, så öppnar det upp ett helt nytt fönster till den här typen av stjärnexplosioner.
Studien har publicerats i Physical Review Letters.
Den här artikeln publicerades ursprungligen av Michigan State University. Återpublicerad via Futurity.org under Creative Commons licens 4.0.
Kina vill bygga jättelik soldriven rymdlaser
Rymdsond söker efter liv på Mars
