Odling av genmodifierad bomull orsakar ökning av skadeinsekter. Det menar en kinesisk forskargrupp som har studerat utbredningen av ängsstinkflyn i nordöstra Kina där man odlar genmodifierad så kallad Bt-bomull.
Forskarna ser en ökning av insektsarten ängsstinkfly i och omkring odlingar med Bt-bomull. Mängden av insekter gör att de blir nya skadedjur och orsaken tros vara den minskade användningen av bekämpningsmedel. Forskningsresultaten publicerades av den vetenskapliga tidskriften Science.
Hur man undviker genetiskt modifierade organismer (GMO)
Runt om i världen har det blivit vanligare att odla genmodifierade grödor. Inom EU har man hittills varit restriktiv med odlingen av genetiskt modifierade grödor, medan USA har en mer liberal hållning. Förespråkarna menar att mängden bekämpningsmedel kan minskas och att skördarna blir större. Men odling med genmodifierade grödor är dyrt och nya hot som behöver bekämpas kan uppstå. Från många håll i världen rapporteras faktiskt om sämre skördar och ekonomisk tragedi för fattiga bönder, till följd av genmodifierade grödor.
Konventionell bomullsodling kräver stora mängder bekämpningsmedel vilket ger skador på ekosystemet och jordarna, såväl som på människan. Bomullen kräver mycket vatten, vilket i områden där det är dålig tillgång på vatten kan orsaka stora problem då konstbevattning prioriteras för en lockande ekonomisk vinst, medan folket lider av vattenbristen.
Lösningen som ger nya problem
Jordbruksföretaget Monsanto producerar genmodifierat utsäde som ska göra grödor beständiga mot skadedjur eller som ska minska ogrästillväxt, detta ska ge en minskning av användningen av bekämpningsmedel. I de så kallade Bt-grödorna finns det, med hjälp av genteknik, insatt en konstgjord gen för Bt-toxinet, som finns hos den naturligt förekommande jordbakterien Bacillus thuringiensis (Bt).
Den genförändrade växten producerar Bt-toxinet, som är giftigt för ett antal skadedjur som angriper majs och bomull. Men efter ett par år utvecklar insekterna resistens mot toxinet som Bt-växterna producerar, vilket resulterar i att man måste investera i och använda nya bekämpningsmedel.
I Kina har man odlat Bt-bomull sedan 1997 och nu odlas den genmodifierade bomullen av 95 procent av bomullsodlarna i norra Kina enligt en artikel i majnumret av Science. I den kinesiska studien har man sedan introduktionen av Bt-bomull räknat ängsstinkflyn (skinnbaggar av familjen Miridae) i sex provinser, på åkrar med den genmodifierade bomullen och även på närliggande åkrar med andra grödor.
Tema eko: Med naturen som inspiration
Ängsstinkfly som tidigare inte varit skadedjur på bomull har ökat i antal och spritt sig för att så småningom ha nått skadedjursstatus. Forskarna menar att detta beror på en minskad användning av bekämpningsmedel, som annars hade hållit antalet skadeinsekter nere. Gruppen uppmanar till att se den större påverkan som odling med genmodifierad gröda medför, för att odlingen ska nå framgång. Alltså kan man behöva använda bekämpningsmedel mot andra skadedjur än de som tidigare varit vanliga i odlingarna.
Framåt för ekologisk bomull
Fast man på olika håll i världen har börjat med ekologisk odling av bomull, där man inte använder kemiska bekämpningsmedel och inte heller handelsgödsel, utgör den en mycket liten del av den totala bomullsodlingen. För att få till en större utbredning av bomullsodling som är vänlig mot både natur och människor satsar Världsnaturfonden på utveckling och spridning av så kallade anpassade brukningsmetoder för bomull. Målsättningen är minsta möjliga miljöpåverkan men med en fortsatt hög avkastning. Samtidigt eftersträvas bästa möjliga förhållanden för odlaren.
Samhällstrenden verkar dock positiv. I Sverige är det något av en trend med kläder i ekologisk bomull. Det finns nätbutiker som specialiserat sig på detta och även ett ökande utbud av kläder i ekobomull i några av de större klädkedjorna.
VIDEO: Dödad för organ – Kinas hemliga transplantationsindustri
Odling av genmodifierade grödor i Sverige |
I Sverige har försöksodlingar med genmodifierade grödor pågått under några år, men först detta år har kommersiell odling godkänts. Det gäller en potatissort som tillverkar stärkelse för användning i papperstillverkning. Jordbruksverket har godkänt odlingen, som ska övervakas för att se att antaganden som gjordes vid tillståndsprövningen stämmer och för att upptäcka oförutsedda händelser. |