Förändringar i vegetationen kan snabba på eller sakta ned den globala uppvärmningen. Djur som betar är viktiga för jordens system, inte bara på lokal nivå, säger den holländska forskaren Mariska te Beest, som tillsammans med en forskargrupp på Umeå universitet har studerat hur renbetet påverkar klimatet.
På senare år har snöperioderna på fjället blivit kortare. I och med varmare klimat växer vegetationen bättre, och områden som tidigare var barmark täcks av buskar. Dessa två faktorer leder till att jorden absorberar mer energi från solen, på samma sätt som en svart bil blir varmare än en vit bil.
– Nu när klimatet håller på att värmas upp och det kommer mindre snö och is, så förlorar vi planetens viktigaste reflekterande egenskaper, säger Mariska te Beest, som har en temporär forskningstjänst på Umeå universitet sedan fyra år.
Renar kan bromsa klimatförändringar
Renbete på fjället har en potentiellt kylande effekt på klimatet, visar den nya studien. Detta eftersom mer av solens energi reflekteras tillbaka ut i rymden på sommaren ifall renarna håller landskapet öppet.
– Om hela fjällkedjan vore betad lika hårt som där vi har jobbat nu, då skulle effekten vara jättestor, säger Johan Olofsson, docent i ekologi, som är forskningsledare för projektet.
På hårt betade marker stannar fyra procent mindre av solenergin kvar. Det går att jämföra med andra landskapsförändringar som man har studerat, exempelvis att Europa blir mörkare av granskog än av lövskog.
Hur stor effekten är beror på vilket tidsperspektiv man har och vilken typ av terräng det rör sig om, berättar Olofsson.
Mariska te Beest. (Foto: Umeå universitet)
Studien utfördes i samiska Raisuoddar, Reisadalen, i norska Troms. Området ligger 100 meter över trädlinjen. Det stängslades av på 60-talet för att hjälpa den samiska befolkningen att förflytta renarna från sommar- till vinterbete.
Stängslet spelade en viktig roll i studien, eftersom det skilde hårt betade områden från områden som knappt alls betades av. Forskarna jobbade en hel sommarsäsong med att uppskatta renarnas aktivitet i områdena. Utöver albedo mätte de buskarnas utbredning, markfuktighet och marktemperatur.
Nu ska de undersöka hur vanliga olika vegetationstyper och olika betestryck är.
– Utifrån det kan man räkna ut vad den förväntade effekten skulle vara för hela fjällkedjan. Det är det som är nästa steg som vi jobbar mot, berättar Johan Olofsson.
Forskningen kan appliceras även på andra öppna landskapstyper i världen, som till exempel savanner och gräsmarker.
– Det viktiga med det här är förståelsen att växtätande däggdjur kan vara viktiga för jordens system, bortom deras lokala beteseffekter, berättar Mariska te Beest.
– Det är intressant att se den intrikata balansen mellan vegetation, växtätare, markanvändning och klimatsystem, hur komplext det är. Om du ändrar en komponent så påverkar du alla andra komponenter också, säger hon.
