Kinesiska investeringar i väst nagelfars nu allt hårdare. Nyligen stoppades ett kinesiskt företag från att köpa upp den tyska chiptillverkaren Aixtron SE av USA:s regering, på grund av nationell säkerhet. Samtidigt känner västerländska företag att det redan hårt begränsade klimatet i Kina nu blir än kärvare.
Det var Fujian Grand Chip Fund som tänkte köpa Aixtron och dess tre amerikanska dotterbolag, men nu stoppas alltså detta efter ett utlåtande av Comittee of Foreign Investment in the U.S. (CFIUS).
Kinesisk ekonom: Etiken måste in i ekonomin igen
Det här var inget oväntat beslut. I slutet av oktober drog den tyska regeringen tillbaka sitt stöd för samgåendet, som skulle ha varit värt 670 miljoner euro. Man angav ”tidigare okänd säkerhetsrelaterad information” som skäl.
CFIUS avslöjar aldrig sina skäl för att stoppa en affär, men källor till Reuters uppger att beslutet handlar om produktionsteknik kring det tämligen okända materialet galliumnitrid. Det här materialet, som Aixtrons teknologi hjälper till att producera, används vid produktion av militär utrustning som radar, antenner och lasrar. Man kan förmoda att den amerikanska regeringen inte vill se Peking lägga vantarna på militär teknologi.
Granskas noggrannare
Aixtron-beslutet är en reflektion av ökad misstänksamhet mot kinesiska investeringar från USA:s och Europas sida. Kina har nu gått om USA och förvärvar mer tillgångar än något annat land i världen.
Sigmar Gabriel, Tysklands vicekansler, har ställt sig bakom lagstiftning för att begränsa utlandsförvärv av EU-företag som involverar ”nyckelteknologier som är av särskilt vikt”. Tyskarnas oro över kinesiska investeringar ökade efter att den kinesiska tillverkaren Midea köpte upp den tyska robotfirman Kuka tidigare i år för 4,5 miljarder euro. Kuka är en viktig underleverantör till många tyska och amerikanska industriföretag och försvarsleverantörer.
USA har också ökat sina granskningar av förvärv utifrån. Tidigare i år blockerade CFIUS ett den kinesiska firman Go Scales köp av Lumileds, ett belysningsföretag under den holländska teknikjätten Philips NV. I februari övergav China Tsinghua Unigroup ett försök att köpa minnestillverkaren Western Digital, även detta efter att CFIUS lagt affären under lupp.
Analytiker tror att kinesiska investeringar i USA kommer att granskas ännu hårdare när Donald Trump tillträder som president. Åtminstone lovade han en strängare översyn av Pekings agerande inom handel och ekonomi under valrörelsen.
Kinas protektionism
Vad kinesiska företag nu börjar mötas av i väst är dock fortfarande småpotatis jämfört med de hinder som västerländska företag möter i Kina. För stora delar av Kinas företagsvärld gäller fortfarande att utländska företag inte får köpa upp eller inneha en majoritetspost. Det gäller bland annat inom banker, värdepapper, telekom, transport och professionella tjänster.
Somliga branscher har tagits bort från Kinas begränsningslistor de senaste åren, men flera västerländska företag har uttryckt att man ser en ökad protektionism under de senaste månaderna.
– Tyska företag känner att protektionismen har tilltagit avsevärt. Vi får mer och mer klagomål, särskilt sedan början av det här året, sade Tysklands Kinaambassadör Michael Clauss till Reuter.
Tyska företag – särskilt biltillverkare – har tidigare tjänat på den växande kinesiska ekonomin, men de måste fortfarande tillverka bilarna för den kinesiska marknaden i samarbete med en lokal kinesisk partner.
Amerikanska företag i Kina har haft liknande erfarenheter. Den senaste undersökningen som USA:s handelskammare i Kina genomförde tidigare i år visade att ett av tio amerikanska företag med närvaro i Kina sade att de tänkte flytta eller redan hade flyttat en del av sin verksamhet från Kina på grund av regelverket.
Företag inom teknik, industri och naturresurser var mest pessimistiska om Pekings attityd gentemot utländska företag – 83 procent sade att de kände sig ovälkomna. Och de här känslorna reflekterades också i siffrorna: 64 procent av amerikanska företag i Kina gick med vinst i fjol, jämfört med 73 procent 2014.
