Flera representanter för den svenska medievärlden upprördes av Epoch Times medverkan vid Tidningsutgivarnas gala i mars. Bland annat publicerade VLT ett angrepp på Epoch Times. En allt osäkrare mediebransch kan vara en delförklaring till den här sortens hårda reaktioner.

Det svenska medielandskapet är under förändring. De stora tidningarna kämpar med hur de ska förhålla sig till både nya aktörer, nya kanaler och sociala mediers ökande genomslagskraft. Konkurrensen ökar och i och med detta försvaras reviren allt mer.

Det här är något som även Epoch Times har fått känna av på senare tid.

Om det är ideologiska, journalistiska eller mer krasst ekonomiska skäl som ligger bakom är inte alltid lätt att utröna. Men att marknaden blir allt osäkrare parallellt med att armbågarna blir vassare bekräftas av branschexperter som Epoch Times talat med.

– Sverige tappar. Vi ser en brutal cancelkultur med lynchmobbar växa fram i medielandskapet, säger Jeanette Fors-Andrée, krishanterare och medierådgivare.

Samtidigt konstaterar SOM-institutet att de traditionella medierna, inte minst de lokala, kämpar med stora problem på grund av digitaliseringen.

Ett exempel på hur det nya medielandskapet kan fungera, och hur reaktionerna kan bli, gavs den 8 april, då den före detta EU-parlamentarikern Sara Skyttedal avslöjade vad som skulle bli hennes nya politiska satsning efter sin tid i Kristdemokraterna.

Sverige tappar. Vi ser en brutal cancelkultur med lynchmobbar växa fram i medielandskapet.

Jeanette Fors-AndréeKrishanterare och medierådgivare

Det eftertraktade avslöjandet om Folklistan skedde däremot inte i Sveriges Television (SVT) eller Sveriges Radio (SR), och inte heller i någon av alla de mediekanaler som ägs av de stora aktörerna. I stället var det youtubern och entreprenören Henrik Jönsson som blev först med nyheten i sitt webb-program 100 procent.

Några dagar senare sände Sveriges Radios Medierna ett program där de förklarade att det är det mest retliga en makthavare kan göra mot journalister. Genom att runda politikreportrarna har hon också rundat dem som skulle vara ”de nya rockstjärnorna” i medialandskapet, förklarade reportern Martina Pierrou.

SR frågar sig också om det är en ny medieverklighet som växer fram – där traditionella medier får titta på när politiker väljer själva var de vill synas.

Flera av de utelämnade traditionella mediernas publiceringar tycktes röja en viss irritation över tilltaget. I en ledare med rubriken ”Därför kommer Folklistan att krascha och brinna” skriver Erik Helmerson på Dagens Nyheter att Folklistan är att betrakta som en Facebookgrupp eller en bostadsrättsförening ”som endast består av rättshaverister”. Även Aftonbladets Lena Mellin gick hårt åt Folklistan. Den är ”ett skämt” och om den tar sig in i EU-parlamentet får väljarna ”skämmas”.

Traditionella medier kommer nog att få vänja sig vid att man själv väljer kanaler.

Ulrika AnderssonDocent i journalistik Göteborgs universitet

Samtidigt presenterades den årliga trendundersökningen av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Data visar att 77 procent av de tillfrågade använder sociala medier minst någon gång i veckan. Däremot har det regelbundna lyssnandet på SR:s största kanal, P4, nästan halverats sedan mätningarna började 1994.

Ulrika Andersson är docent i journalistik på SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Hon tycker att nyheten om Folklistan är typisk för det nya medielandskapet.

– Traditionella medier kommer nog att få vänja sig vid att man själv väljer kanaler och att de inte kommer att kunna styra som innan, säger hon och nämner Kungahusets nya, egna kanaler som exempel.

En annan skillnad mellan generationerna är källkritik.

– Den första generationen som har haft källkritik i skolan är runt 20 år och de utmärker sig tydligt genom att ifrågasätta på ett helt annat sätt, säger Andersson.

Även detta tror hon kan ha drabbat traditionella mediebolag.

– Det är en utmaning för de traditionella bolagen att det går väldigt fort att granska vad som inte stämmer, säger Andersson och frågar sig själv hur de ska hantera detta.

Men nya förhållanden leder också till en hårdare ton och mer drev. Medierådgivaren Jeanette Fors-Andrée ser en förändring av det svenska medielandskapet som påminner om det brittiska.

Hon tror att det beror på två saker, dels att mediebolagen måste anpassa sig till sociala medier där tonen är annorlunda, men också att mediehusen har fått det svårare att överleva och måste övertrumfa varandra.

– De traditionella medierna blir som en förlängning av sociala medier och hugger på inlägg eller ord som har fått mycket trafik på internet. Det är osunt, säger hon.

Fors-Andrée jobbar med globala varumärken som har blivit tvungna att förhålla sig till nya typer av drev från medier.

– Medierna har alltid jagat men nu finns en personfixering med syfte att skaffa snabba klick, säger hon.

Forskningen bekräftar hennes påståenden. Tobias Bromander är lektor i statsvetenskap vid Växjö universitet. Han har sett i sin forskning att mediedreven har förändrats till att handla om uttalanden där enstaka ord eller felsägningar förstoras upp. Han har dessutom skapat en benämning på det: pratskandaler.

Till denna bild ska läggas den hårdnande ekonomiska miljön. Ulrika Andersson beskriver att medieanvändandet är konstant över tid, men att den yngre halvan av befolkningen har flyttat till digitala alternativ. Lokaltidningarna är värst drabbade av detta.

– Det är en brant rutschkana ner, dessutom under ganska kort tid. Det gör också lokaltidningarna mindre relevanta, säger hon och fortsätter:

– Deras nyhetssajter kompenserar tyvärr inte förlusten i deras papperstidningar.

Resultatet är sämre ekonomi och uppsagd personal. Bakgrunden är ett teknikskifte som är drivet av globala sociala mediebolag som traditionella mediebolag har haft svårt att förhålla sig till. Dessutom har den yngre generationen ett mindre lojalt förhållande till sina nyhetskällor genom att ständigt flytta mellan olika mediekällor – de gamla affärsmodellerna håller inte längre.

Förra året rapporterades om uppsägningar i många etablerade mediebolag. Tidningar som Östgöta Correspondenten, Dala-Demokraten och Hälsingetidningarna skar till exempel bort sina kulturredaktörer. I februari var det Vestmanlands läns tidnings (VLT) tur, trots 22 miljoner kronor i årligt driftstöd och över en halv miljon i distributionsstöd.

Kanske bör allt ovanstående finnas med som kontext kring att VLT i mars publicerade en ledartext av tidningens politiska redaktör Lisa Bjurwald, där hon går till generalangrepp mot en av landskapets nya aktörer: Svenska Epoch Times.

Bjurwald förklarar att ”Epoch Times är en mångmiljardstinn fake news-maskin som pytsar ut högerextrema idéer, konspirationsteorier och antivaccin-propaganda”. Texten är bildsatt med en illustration av en fårskock som tittar på en mur av mobiltelefoner som alla visar en platt jord – och som skymmer verkligheten på andra sidan taggtråden.

Bjurwald har tidigare varit ledarskribent på Dagens Nyheter och kolumnist hos både Expressen och Aftonbladet. Hon är väl etablerad i det nuvarande medielandskapet och har bland annat tilldelats människorättsutmärkelsen Raoul Wallenberg-priset.

VLT beskriver tidningens ledarsida som ”bland de viktigaste liberala rösterna i landet och står med sina klassiskt frihetliga värderingar i skarp kontrast till den politiska utvecklingen på många andra håll”.

Upptakten till hennes ledartext är att Epoch Times, precis som till exempel Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, men även VLT, är medlemmar i branschorganisationen Tidningsutgivarna (TU) och bjöds in till ett årligen återkommande seminarium med tillhörande gala, som Bjurwald också beskrev i sin text: ”I onsdags var det dags igen och de vanliga högdjuren var på plats i Berns anrika lokaler i centrala Stockholm; medieägare inom jättekoncerner som Bonnier och Schibsted, inflytelserika chefredaktörer.”

Högdjuren beskrivs som krigare för det fria ordet, godhet och höga ideal, medan Epoch Times beskrivs som ”det kinesiska propagandabladet”.

Bjurwalds slutkläm i artikeln är att ”demokratihotande avarter” som Epoch Times bör uteslutas från TU.

Den 17 mars valde VLT att publicera ett kritiskt läsarsvar på Bjurwalds text. I texten med rubriken ”Epoch Times hotar en smal åsiktskorridor” ifrågasätter debattören Pehr-Johan Fager vad som skapar behovet av smutskastningen av Epoch Times.

Han rättar också tidningen genom att förklara att Epoch Times inte är en propagandatidning för det kinesiska kommunistpartiet (KKP), utan just tvärtom: ”Den grundades av John Tang och andra utlandsboende kineser, inklusive utövare av Falun Gong, i maj 2000, som ett svar på bristen på oberoende kinesiska medier. Att det skulle vara ett kinesiskt propagandablad motsägs av tidningens ursprung.”

Jojje Olsson bor i Taiwan och är en svensk journalist som granskar Kina, och inte minst KKP, delvis genom sin webbplats Kinamedia. Han vet hur KKP ser på oliktänkande och fick själv hotmejl skickat till sig från den kinesiska ambassaden i Stockholm för ett par år sedan.

”Epoch Times är ingen kinesisk tidning. Tvärtom är tidningen förbjuden i Kina, och dess lokaler i Hongkong har attackerats av det kinesiska kommunistpartiets agenter. Utgivningen har dock fortsatt, trots hot mot de anställdas liv och väl”, skriver han i ett mejl.

Daniel Nordström är ansvarig utgivare för VLT och svarar att han inte ser några fel i Bjurwalds ledare.

– Jag tycker att det var en relevant och viktig ledare i debatten, säger han.

– Nu vet jag att Epoch Times är medlem i TU och uppfyller de pressetiska kraven, på så sätt var det inga konstigheter, men däremot var det lite … Nu är jag ingen expert på Epoch Times men det jag har läst, så kan jag känna tveksamheter vad ni står för egentligen, säger han.

Nordström kan inte konkretisera sina tveksamheter, inte heller ge ett enda exempel på de konspirationsteorier som även han hävdar går att finna i tidningen.

– Jag har inte det i huvudet just nu, säger Nordström.

Inte heller att Epoch Times skulle vara ett propagandaorgan för den kinesiska makten, trots att inget verkar kunna vara längre från sanningen, är något som Nordström tar avstånd ifrån när han presenteras fakta.

– Hmm, okej … Du tycker det, precis. Jag ser inga fel i hennes ledare, säger han.

Epoch Times har sökt Bjurwald för en kommentar utan resultat. Svenska Epoch Times chefredaktör, Vasilios Zoupounidis, har också sökt henne, för att be henne lägga fram bevis för valbart påstående.

– Jag har dock inte fått något svar, säger Zoupounidis.

När Epoch Times tidigare sökte Bjurwald kring hennes artikel avböjde hon uttryckligen att ställa upp på en intervju.

Zoupounidis tror att många svenska journalister själva har blivit lurade av skriverierna om olika länders upplagor av Epoch Times, och sprider dessa vidare. Bjurwalds artikel hänvisar till exempel till ett reportage om amerikanska Epoch Times, som alltså är en annan tidning, och som hamnade i stark onåd hos de stora liberala amerikanska medierna, främst för att den valde en annan linje i rapporteringen kring Donald Trumps presidentskap.

VLT är en del av Bonnier News Local AB där omkring 40 lokaltidningar ingår. Även andra tidningar inom Bonniersfären har senare återpublicerat Bjurwalds text, däribland Sundsvalls tidning. Bonnier centralt har valt att avböja intervju, så om det finns någon samlad strategi bakom dessa publiceringar går inte att säga. Flera andra profilerade mediepersonligheter fällde liknande kommentarer om Epoch Times på sociala medier efter TU-galan.

Johan Taubert är vd för Tidningsutgivarna (TU). Han har uppmärksammat kommentarerna om Epoch Times efter seminariet.

– Är man medlem ska man hanteras som vilken medlem som helst, säger han och fortsätter:

– Jag tror att de som reagerade på Epoch Times medverkan nog inte var medvetna om att tidningen är medlem.

Han kan dock inte minnas att någon annan medlem har fått motta någon liknande kritik.

Andra branschorganisationer har till skillnad från TU i stället hakat på drevet mot Svenska Epoch Times. Sveriges Tidskrifter (ST) är en annan branschorganisation för svenska mediebolag. Deras kommunikatör Fredrik Wass tillsammans med ST:s ordförande James Savage har gett uttryck för liknande åsikter som Lisa Bjurwald. Som svar på Epoch Times tillväxt och många positiva kommentarer från läsare på X skrev Wass ironiskt: ”Epoch Times har verkligen inte alls låtsas-läsare som hyllar tidningen. Skönt att allt känns äkta och inte alls som en del av det propagandaverktyg som tidningen är.”

Wass är precis som Bjurwald väl etablerad i det svenska medielandskapet med erfarenhet från både Bonnier och Sveriges Radio. Han har dessutom blivit utsedd till en av Sveriges 150 superkommunikatörer av tidningen Resumé, både år 2015 och 2017.

Det är en väldigt obehaglig utveckling vi ser när medier använder sig av dubbla måttstockar.

Lotta GröningOpinionschef Svenska Epoch Times

Kerstin Neld är vd för ST och svarar Epoch Times via mejl att ”Fredriks inlägg är gjort från hans privata konto, inte Sveriges Tidskrifters, och är därmed ett uttryck för hans personliga uppfattning. Fredrik har, precis som alla andra anställda, en yttrandefrihet som Sveriges Tidskrifter varken ska eller vill påverka.”

Det här kan dock ifrågasättas. Inlägget gjordes från ett konto där Wass anställning hos ST framlyfts om och om igen – han har dessutom lagt ut sin e-post hos ST på sidan för folk som vill kontakta honom. Savages profil är ännu mer tydlig med att han tar rygg på hela ST:s organisation.

Lotta Gröning är opinionschef på Epoch Times och en veteran inom svensk media, med erfarenhet från bland annat Expressen och Aftonbladet. Hon beskriver den nuvarande utvecklingen inom svensk media som ett problem för den demokratiska processen.

– Det är en väldigt obehaglig utveckling vi ser när medier använder sig av dubbla måttstockar där man å ena sidan påstår sig värna det fria ordet och frihetliga ideal, medan man å andra sidan smutskastar konkurrenter och uppmanar till uteslutning, säger hon.

Kontakta journalisten: [email protected]