Tunga remissinstanser varnar för att en ny lagstiftning kring leverans av post kan få negativa effekter för glesbygden. Särskilt utsatta blir småföretagare utanför storstäderna.
– Förslaget går för långt, säger Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna.
Brev och paket kommer fem dagar i veckan och levereras dagen efter att de skickats. Det är i alla fall tanken, med dagens lagstiftning. I utredningen ”Till sista utposten” föreslås en ny reglering kring utdelning av post som ska göra leveranserna mer kostnadseffektiva. I utredningen öppnas för undantag som tillåter glesare postgång.
Flera betydelsefulla organisationer riktar nu kritik mot delar av utredningen som de menar kan slå hårt mot glesbygden.
– Vi vänder oss mot brister i förståelsen för småföretagarnas villkor i mindre orter och i glesbygden. Även om man kan dra nytta av digitalisering så är det viktigt med en bra postgång. Många småföretag har en väldigt avancerad verksamhet och är en del av en global värdekedja, säger Daniel Wiberg, chefsekonom på organisationen Företagarna.
Viktigt bredband
Såväl Lantbrukarnas riksförbund (LRF) som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), två tunga intresseorganisationer, har samma invändningar. Utredarna gör en stor poäng av digitaliseringens möjligheter, men enligt LRF når snabba bredband i dag bara runt 20 procent av alla hushåll och företag på landsbygden.
– I det perspektivet tycker vi att det är allvarligt att utredningen inte tar hänsyn till att behovet ser olika ut på olika håll i landet, säger Sofia Lindblad, infrastrukturansvarig på LRF.
SKL konstaterar i sitt remissyttrande att glesbygdskommuner har en större andel mikroföretag än landet som helhet och att förslagen i utredningen riskerar att snedvrida konkurrensen till nackdel för dessa. Försämringar i postgången kommer främst att drabba delar av Norrland, menar SKL.
– Det finns en stor risk för att det här drabbar dem som bor längst bort från service, säger Christina Thulin, handläggare på SKL.
Samhällsuppdrag
Företaget Postnord ägs gemensamt av svenska och danska staten och har i dag ett så kallat samhällsuppdrag. Det innebär att företaget är skyldigt att dela ut brev och paket över hela landet. Flera remissinstanser pekar på betydelsen av att samhällsuppdraget blir kvar, men ser även vikten av en effektiv organisation.
Sofia Lindblad ser frågan om postlagstiftningen som viktig även i ett större samhällsperspektiv.
– Ytterst handlar det här om förhållandet mellan stad och land, om hur vi får det här samhället att hålla ihop. Inte minst valet i USA visar hur viktig den frågan är.
(TT)
Stor skillnad mellan stad och land |
Avståndet till posttjänster är runt tre gånger så stort i utpräglade glesbygdskommuner jämfört med storstäder. För en glesbygdskommun betyder det i genomsnitt nästan sex kilometer till postombudet jämfört med knappt två i storstad. Nära 98 procent av Sveriges postmottagare har ett avstånd som understiger 500 meter till en postlåda, fastighetsbox eller ett brevinkast. Drygt 4 600 postmottagare, 0,06 procent av alla postmottagare, har mer än fem kilometer. Källa: SOU 2016:54 |