I förra veckan släcktes det fasta telenätet i två kommuner i Örebro län. Lindesbergs kommuns IT-chef Anders Widegren oroar sig för att nedsläckningen ska leda till att delar av länet blir utan fibernät i framtiden.
30 november stängde Telia av kopparnätet för över 1 000 privata hushåll och småföretagare i kommunerna Lindesberg och Ljusnarsberg. De flesta av dem har inte någon fiberanslutning. Ett ”dråpslag” för landsbygden, säger Anders Widegren, IT-chef på Lindesbergs kommun.
– Vi möter snubbelben på snubbelben och pinnar i hjulet! Det är inte svårt att förstå att de här människorna är arga. De är det med rätta! De känner sig svikna.
Nu börjar nedsläckningen av det svenska telenätet
Nu kommer de glesast befolkade områdena att få förlita sig på mobilt bredband.
– Telia bestämde det här utan att ens komma och fråga vad vi tycker, eller vad vi har för planer för utbyggnad. De kunde ha sagt att de tänkte koppla ned kopparnätet, så kunde vi ha synkat det på något vis.
Kommunen har fått många samtal från oroliga och förtvivlade ortsbor, berättar Widegren. Internet är så viktigt idag att en del till och med överväger att flytta.
Lindesbergs kommun i Örebro län. (Foto: Lindesberg.se)
Kommunen erbjöd sig att köpa eller hyra kopparnätet tills dess att deras fibernät byggts ut, men enligt Telia är det i så dåligt skick att det inte är någon idé. På vissa håll är det inte ens möjligt att laga det om det går sönder, säger telebolagets presskontakt Roija Rafii:
– Det bygger på 80 år gammal teknik. Det finns inte reservdelar till det längre. Det skulle vara oansvarigt av oss att sälja vidare teknik som inte fungerar.
De vill ”flytta över kunderna till en modernare lösning”.
Men enligt Margareta Garp som bor mellan Vedevåg och Frövi har det fasta nätet fungerat utmärkt i flera decennier. Hon sade upp sitt internetabonnemang hos Telia när nedsläckningen blev känd, och bytte till ett annat.
– Vi är totalt överkörda. Varför börjar de inte med att ta bort kopparnätet i städerna, där det redan finns fiber? Vi ska vara försökskaniner på något sätt. Det är ju lite konstigt, säger hon.
Området som Garp bor i står först i kö till att få fiber, berättar hon, men det kan fortfarande dröja upp till ett år.
Margareta Grip från Lindesbergs kommun blev av med sin fasta telefoni den 30 november. (Foto: Privat)
Telia erbjuder nu sina fiberlösa kunder en router som ska kunna ta upp signaler, bättre än vanliga mobiltelefoner, i de områden som har dålig täckning.
Anders Widegren är skeptisk av flera anledningar. Dels så delar alla på accessen till mobila bredband. Det innebär att det blir överbelastat när många är inne på nätet samtidigt.
– Så när det är blåbärsplockning, kosläpp eller vårmarknad så fungerar det inte ens att skicka ett sms, säger han.
Idag är det vanligt att barn spelar onlinespel och använder streamingtjänster. Sådana internetaktiviteter tar upp mycket bandbredd. Förutom från oroliga föräldrar har Widegren hört från webbaserade företag och från fastighetsägare. Studenterna i ett hyreshus sade upp sina kontrakt när nedsläckningen blev känd. De studerade på distans, via Skype, och samtalskvalitén blev alldeles för dålig för att de skulle kunna sköta sina studier via mobilt bredband. Nu är rummen svåra att hyra ut.
Widegren misstänker också att Telias router-erbjudande kan komma att sätta käppar i hjulet för fiberplanerna.
Enligt den nationella IT-strategin ska 90 procent av hushållen ha tillgång till fiber år 2020. (Foto: Pixabay)
Enligt ett regeringsbeslut ska 90 procent av invånarna i alla kommuner ha fiber år 2020. Kommunen får stödpengar från jordbruksverket för att bygga ut fibernätet, men villkoret är att minst 80 procent av hushållen ansluter sig. Anslutningen kostar nästan 22 000 kronor.
– Några som får mobila bredband är nöjda med ett halvdant internet, och då kommer de inte att välja fiber. Det kanske kan motverka den nationella IT-strategin.
Vissa glesbygdsområden skulle alltså kunna bli helt utan det planerade fibernätet.
Men Telia har rätt att förändra nätet om de vill. Ett snabbt internet är ingen rättighet. Post- och telestyrelsen, PTS, ska se till att alla hushåll och företag har ”funktionellt tillträde” till internet, vilket betyder minst 1 megabit per sekund.
– Sedan kan man tycka att det är en låg nivå, men detta är ett politiskt beslut på regeringsnivå, säger Anna Wikström, PTS:s rådgivare på avdelningen för samhällsfrågor.
Bor man på en plats där man inte har ens 1 megabit per sekund har man i vissa fall, enligt lagen om elektronisk kommunikation, LEK, möjlighet att få en upphandlad lösning av telefoni via PTS. Idag har de åtta sådana fall.
Anders Widegren vill att man tar fram en nationell modell för hur nedstägningen av det fasta telenätet ska gå till.
