Låga centrala löneökningar ger inte fler jobb, hävdar LO i en ny rapport. Ett märkligt resonemang, tycker Svenskt Näringsliv.
De grupper som håller igen i lönerörelsen får inte betalning i form av fler jobb. I stället får de betala med sämre reallöneutveckling medan andra grupper med marknadsvindarna i ryggen, ofta tjänstemän, kan ta ut högre löneökningar i lokala förhandlingar. Därmed ökar företagens kostnader lika mycket och några nya jobb kommer inte till. Det är LO:s tes i en rapport som baseras på teoretiska sammanhang och en analys av samtliga lönerörelser sedan 1998.
Trots att löneökningar inte har någon koppling till hur arbetslösheten utvecklas, köper inte arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv det resonemanget.
– Den viktigaste utgångspunkten kring det här är att konkurrenskraften för de svenska företagen och möjligheten att skapa jobb i Sverige är beroende av löneökningar, kostnadsökningar på en ansvarsfull nivå, säger Svenskt Näringslivs vice vd och förhandlingschef Peter Jeppsson.
Enligt Jeppsson är det löneökningarna, men i förlängningen arbetslösheten som arbetsmarknadens parter förhandlar om.
– Slutsatsen att låga avtal inte skapar fler jobb tycker jag är mycket märklig, säger han.
