Tanken med lärarlönelyftet är bra. Men informationen var för otydlig och tiden för knapp när lönesatsningen rullade igång.

Ungefär så summerar ansvarig minister och SKL den senaste tidens turbulens och ilska.

Många lärare har haft svårt att acceptera ett system som gett vissa ett rejält lönepåslag, medan andra inte fått en krona. Fördelningen har i många fall dessutom setts som godtycklig. Som en följd har lärare blivit sjuka eller sagt upp sig.

På fredagen träffade Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, fack- och arbetsgivarrepresentanter för att reda ut vad som gick fel.

Lärarförbundet hävdar att många arbetsgivare inte gjort sin del av jobbet.

– Alldeles för ofta har lärare fått höra ”pengarna räckte inte till dig”. Så kan man inte ha det. Det behövs egna satsningar från huvudmännen och det behövs en egen strategi, säger förbundets förhandlingschef Mathias Åstrand.

Tillfälligt

Lärarförbundet har också reagerat på att en del huvudmän gjort lönepåslagen tillfälliga. Så var det inte tänkt, understryker Helene Hellmark Knutsson.

– Där måste jag öka tydligheten i att detta är ett långsiktigt och permanent tillskott från staten.

Tidigare har hon också tillstått att regeringen inte varit tillräckligt tydlig med att syftet är att löneskillnaderna ska öka.

För lite tid

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) var tiden för kommunerna att förbereda lönelyftet för knapp.

– Det hade behövts mer tid för att ha dialoger lokalt, så att satsningen hade kunnat landa väl, säger utredare Bodil Båvner.

Tidsbristen kan också förklara att vissa kommuner gjorde lönelyften tillfälliga.

– Sitter man i ett fyrverkeri av statliga inspel och idéer är det inte alltid lätt att direkt se långsiktigheten, säger Bodil Båvner.

Hellmark Knutsson ser också en tidsaspekt.

– Det tar tid att få in detta i ett lokalt lönearbete. Där man har gjort det från start har det också blivit bra, säger Hellmark Knutsson.

(TT)

Fakta: Lärarlönelyftet

Det övergripande syftet med satsningen är att ”höja statusen och attraktiviteten i läraryrket och därmed i förlängningen till högre kunskapsresultat i skolan”. Lärarlönelyftet ska gå till särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Dessa får i storleksordningen mellan 2 500 och 3 500 per månad i lönelyft. Lärarlönelyftet går utöver vanliga lönerevisioner. Regeringen har avsatt tre miljarder kronor per år. Statsbidraget får inte användas vid nyanställning. Lärare inom vuxenutbildningen får inte del av lärarlönelyftet. Inte heller personal på förskolor vars huvudmän enbart driver förskola. Några skolhuvudmän, bland annat Nybro och Botkyrka kommun, har beslutat om egna, kompletterande lärarlönelyft. Källor: Promemoria U2015/05040/UH, Skolverket, lärarfacken