Vild honung dödar sjukdomsbakterier hos människan. Det är därför honung har använts som folkmedicin i tusentals år. Honungsforskarna Alejandra Vásquez och Tobias Olofsson håller på att ta fram ett alternativ till antibiotika från honungens nyttiga bakterier. Det kan dock dröja innan den nya medicinen kommer ut på marknaden.
Honung är fortfarande folkmedicin i många delar av världen. Anledningen till att vild honung fungerar är att den innehåller starkt antibakteriella mjölksyrebakterier.
– Det är den här hemliga ingrediensen som ingen har vetat om. Vi vill dra det här tio gånger längre och göra mediciner av detta, säger Alejandra Vásquez, som tillsammans med forskarkollegan Tobias Olofsson upptäckte binas och honungens speciella bakterier 2005.
Honungens mjölksyrebakterier tar död på alla sjukdomsbakterier man känner till idag – även antibiotikaresistenta bakterier, enligt de båda forskarna. Det är kombinationen av 13 olika bakterier som ger den starka medicinska effekten.
– Naturen har redan evolverat fram ett försvar som bina har använt sig av i miljontals år, säger Vásquez.
Alejandra Vasquez i labratoriet. (Foto: ConCellae AB)
Även om läkemedlet med honungsbakterierna inte kommer att ersätta antibiotika rakt av, kan det bli ett bra alternativ. Men det dröjer nog innan människor kan börja använda den, säger Vásquez. Att skapa nya mediciner för människor är en lång, dyr och reglerad process.
Kroniska sår hade de kunnat ta fram en medicin mot ganska snabbt, men det är svårt att få fram pengar till de studierna, berättar Vásquez. Det är mest äldre människor som råkar ut för kroniska sår, och de är en underprioriterad grupp, säger hon, därför är det svårt att få anslag. De hoppas på donationer.
De båda honungsforskarna har testat honungsbakterierna på hästar med kroniska sårinfektioner med bra resultat. En sådan antiseptisk djursalva finns redan på marknaden.
Bakterierna borta i burkhonung
Att själv experimentera med honung som medicin är dock inget som Vásquez rekommenderar. Forskarnas försök görs med bakterier i kontrollerad form i en steril lösning. Tar man honung från en biodlare har man ingen aning om vilka bakterier som faktiskt finns där.
I den här delen av världen håller man bin på ett onaturligt sätt, säger Vásquez. Bin är egentligen vilda insekter som ska bygga själva, det är då de mår bäst och det är då det blir bäst bakterier. Det är bara de senaste 200 åren som man hållit bin i kupor.
När biodlaren framställer honung, och vattenhalten sänks, försvinner de nyttiga bakterierna i processen. Dessutom kan det tillkomma en del andra bakterier när honungen slungas, blandas och sedan står framme.
Det går inte att jämföra det sättet vi håller bin här med det traditionella sättet att plocka honung från vilda bin, säger Vásquez, som man fortfarande gör i vissa länder i Afrika, Asien och Centralamerika. Använder man färsk honung i medicinska syften fungerar det ibland och ibland inte. Ibland gör det mer skada än nytta.
– Det vi vill göra är att ta en folkmedicin som honung har varit, och med den förståelse vi har idag standardisera det och göra det säkert för användning, säger Alejandra Vásquez.
Tobias Olofsson och Alejandra Vasquez. Tobias Olofsson ärvde bi- och honungsintresset från sin morfar, Tage Kimblad, som länge var den äldste biodlaren i Sverige. (Foto: ConCellae AB)
Alejandra Vásquez honungstips:
– Köp alltid svensk honung, gärna direkt av en biodlare. Det är det bästa du kan hitta, om man nu tänker honung till te, för att baka och sådant. Helst ska det ha behandlats så lite som möjligt, den ska inte ha blivit värmd.
– Köp ingen honung från Kina eller USA. Det finns antibiotikarester i den, och det är väldigt dålig honung. Tyvärr säljs det mycket honung från länder utanför EU i livsmedelsaffärerna. Bland annat ”matlagningshonung” som är en blandning av alla sorters honung som kommer från icke EU-länder. Den skulle jag aldrig äta, den är säkert mer gift än nyttighet.
Alejandra Vásquez och Tobias Olofsson forskar på medicinska fakulteten vid Lunds universitet. De har varumärket Doktor Honung genom sitt företag ConCellae AB.
| Honungsjakt |
| Källa: Doktorhonung.se ”I tusentals år har honungsjägare världen över riskerat sitt liv för att hämta vild, färsk honung, direkt från binas bon i höga träd eller längs branta klippor. Honungsjägare måste ta sig långt in i djungeln med tung utrustning för att finna vilda bibon. Binas bon sitter på klippor och träd på över 50 meters höjd över marken. Det är ett väldigt riskfyllt arbete som krävs för att få tag i denna vilda och färska honung. Honungsjägarna riskerar både att bli stungna av tusentals bin och att falla ned. Honungsjägare fanns även i Europa fram tills när biodling bredde ut sig och de vilda honungsbina nästan försvann helt. I Sverige blev detta skifte tydligt under 1800 talet.” |
Biodlare kräver att kinesisk honung stoppas
Svenska forskare hjälper Kina minska antibiotikaresistens
| Mjölksyrebakterier |
| Källa: Doktorhonung.se Mjölksyrebakterier tillsätts ofta för jäsning av olika livsmedel, till exempel surdegsbröd, surkål och oliver, och även en del alkoholhaltiga drycker. I honungen finns den största variationen av naturligt förekommande mjölksyrebakterier. Dessa bakterier har levt ihop i miljontals år i honungsbin och deras föda. |
