loadingFriskolor drar sig till välutbildade områden men också till områden med hög andel invandrare, enligt en ny ESO-rapport. (Foto: Erik G Svensson /arkivbild)
Friskolor drar sig till välutbildade områden men också till områden med hög andel invandrare, enligt en ny ESO-rapport. (Foto: Erik G Svensson /arkivbild)
Inrikes

Friskolor väljer invandrartäta orter

TT

Friskolor etablerar sig i större utsträckning i områden med många högutbildade. Men de öppnar skolor i högre utsträckning också i invandrartäta områden, visar en ny forskningsrapport.

– Om man har en väldigt svartvit bild av hur friskolor etablerar sig skulle man kunna tro att de bara etablerar sig i traditionellt mer välmående områden. Men det är inte vad vi ser, säger docent Karin Edmark, en av författarna till rapporten När skolan själv får välja.

Rapporten ges ut av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), som är knutet till finansdepartementet.

Göra skillnad

Enligt studien etablerar sig alltså friskolor i både områden med högre socioekonomisk status, mätt i andel välutbildade föräldrar, och i mer utsatta områden. Det senare har mätts i andel föräldrar födda utanför Västeuropa. Den politiska majoriteten i kommunen väger också in – det är mer troligt att en friskola etablerar sig i en borgerligt styrd kommun.

– Vi kan inte säga vad som driver friskolehuvudmännen, men man kan tänka sig att man söker sig till ett område som Rosengård för att man vill göra skillnad eller för att där finns dåliga skolor som eleverna vill välja bort. Det skulle också kunna bero på att det är ett område där kommunen ger högre ersättning per elev, säger Karin Edmark.

Högre ersättning

Undersökningen ger inget belägg för att friskolor med förmodat vinstintresse, alltså skolor som drivs som bolag, i högre utsträckning än andra friskolor väljer etableringsort efter ekonomiska variabler. Det ser snarare ut som att det främst är de icke vinstdrivande friskolorna som väljer orter där skolpengen är högre eller lokalhyrorna lägre.

– Resultatet är överraskande, men måste tolkas försiktigt. Det saknas nämligen bra information om hur olika kommunernas skolpeng varierar beroende på område, säger Karin Edmark.

Resultat i korthet
I ESO-rapporten har forskarna Nikolay Angelov och Karin Edmark analyserat vilka faktorer som varit viktiga för valet av etaberlingsort för friskolor mellan 1988 och 2009.
Resultaten visar att
-friskolorna tenderar att välja såväl områden med hög utbildningsnivå som områden med hög andel med utrikes födda.
-etableringar är vanligare i kommuner som inte styrs av en vänstermajoritet.
-det saknas stöd för att bolagsägda friskolor skulle i högre utsträckning skulle styras av ekonomiska variabler i form av hög skolpeng/låga hyror.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingFriskolor drar sig till välutbildade områden men också till områden med hög andel invandrare, enligt en ny ESO-rapport. (Foto: Erik G Svensson /arkivbild)
Friskolor drar sig till välutbildade områden men också till områden med hög andel invandrare, enligt en ny ESO-rapport. (Foto: Erik G Svensson /arkivbild)
Inrikes

Friskolor väljer invandrartäta orter

TT

Friskolor etablerar sig i större utsträckning i områden med många högutbildade. Men de öppnar skolor i högre utsträckning också i invandrartäta områden, visar en ny forskningsrapport.

– Om man har en väldigt svartvit bild av hur friskolor etablerar sig skulle man kunna tro att de bara etablerar sig i traditionellt mer välmående områden. Men det är inte vad vi ser, säger docent Karin Edmark, en av författarna till rapporten När skolan själv får välja.

Rapporten ges ut av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), som är knutet till finansdepartementet.

Göra skillnad

Enligt studien etablerar sig alltså friskolor i både områden med högre socioekonomisk status, mätt i andel välutbildade föräldrar, och i mer utsatta områden. Det senare har mätts i andel föräldrar födda utanför Västeuropa. Den politiska majoriteten i kommunen väger också in – det är mer troligt att en friskola etablerar sig i en borgerligt styrd kommun.

– Vi kan inte säga vad som driver friskolehuvudmännen, men man kan tänka sig att man söker sig till ett område som Rosengård för att man vill göra skillnad eller för att där finns dåliga skolor som eleverna vill välja bort. Det skulle också kunna bero på att det är ett område där kommunen ger högre ersättning per elev, säger Karin Edmark.

Högre ersättning

Undersökningen ger inget belägg för att friskolor med förmodat vinstintresse, alltså skolor som drivs som bolag, i högre utsträckning än andra friskolor väljer etableringsort efter ekonomiska variabler. Det ser snarare ut som att det främst är de icke vinstdrivande friskolorna som väljer orter där skolpengen är högre eller lokalhyrorna lägre.

– Resultatet är överraskande, men måste tolkas försiktigt. Det saknas nämligen bra information om hur olika kommunernas skolpeng varierar beroende på område, säger Karin Edmark.

Resultat i korthet
I ESO-rapporten har forskarna Nikolay Angelov och Karin Edmark analyserat vilka faktorer som varit viktiga för valet av etaberlingsort för friskolor mellan 1988 och 2009.
Resultaten visar att
-friskolorna tenderar att välja såväl områden med hög utbildningsnivå som områden med hög andel med utrikes födda.
-etableringar är vanligare i kommuner som inte styrs av en vänstermajoritet.
-det saknas stöd för att bolagsägda friskolor skulle i högre utsträckning skulle styras av ekonomiska variabler i form av hög skolpeng/låga hyror.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024