loadingEn man lagar till grönsaker vid ett event med syfte att öka medvetenheten om matavfall den 13 oktober 2012 vid Place de l'Hôtel de Ville i Paris. (Foto: Kenzo Tribouillard/AFP/Gettyimages)
En man lagar till grönsaker vid ett event med syfte att öka medvetenheten om matavfall den 13 oktober 2012 vid Place de l'Hôtel de Ville i Paris. (Foto: Kenzo Tribouillard/AFP/Gettyimages)
Miljö

Frankrike och USA har mycket olika syn på hantering av matavfall

Annie Wu, Epoch Times

I en satsning på att minska matsvinnet antog den franska regeringen nyligen ett lagförslag som innebär att det krävs av alla stormarknader att de skänker sin osålda – men fortfarande ätbara – mat till välgörenhetsorganisationer eller till att användas som djurfoder.

Stormarknader som kastar bort eller förstör sin mat kommer att få böta upp till 75 000 euro eller dömas till två år i fängelse, enligt en rapport från The Guardian.

Den franska regeringen bedömer att fransmännen kastar bort totalt cirka 7,1 miljoner ton mat per år. Det kostar årligen landet cirka 20 miljarder euro.  Den nya lagen är en del av en satsning på att minska Frankrikes matavfall till hälften fram till år 2025.

I USA är problemet med matavfallet ännu större. En utvärdering som gjordes 2010 av amerikanska jordbruksdepartementet uppskattar att amerikaner kastar bort 60 miljoner ton varje år, det är cirka 195 kg per person eller 30 procent av alla tillgängliga livsmedel på detaljhandels- och konsumentnivå. Den totala kostnaden var 161,6 miljarder dollar.

USA har ingen federal lag som förbjuder stormarknader att kasta sin mat, men några stormarknadskedjor, till exempel Wal-Mart, Whole Foods Market, Wegmans och Trader Joe’s, samarbetar med lokala välgörenhetsorganisationer och skänker livsmedel som fått kosmetiska skador eller har passerat ”bäst-före-datum”.

I Frankrike var en del stormarknader oroliga över att människor som letade efter kasserad mat i deras containrar skulle bli matförgiftade efter att ha konsumerat den. De sköljde ofta över maten med blekmedel för att avskräcka människor från att äta av den, enligt The Guardian.

I USA antogs en lag 1996 som fick namnet Bill Emerson Good Samaritan Food Donation Act och som skulle skydda mot just denna farhåga: lagen sade att livsmedelsbutiker och välgörenhetsorganisationer inte hade ansvaret om en konsument skulle bli sjuk av att äta skänkt mat. Förutsättningen var att butiker och välgörenhetsorganisationer handlade i god tro och inte medvetet försökte skada andra.

Lagen tillkom för att uppmuntra företag och organisationer att donera ätbar mat som annars skulle gå till spillo.

Skänka den osålda maten till välgörenhet

Frankrike valde inte vägen att skydda sig mot eventuella juridiska problem. Istället beslutade man att ge alla företag i uppdrag att direkt avtala med välgörenhetsorganisationer om att donera sin osålda mat.

Lagen kommer att se till att stormarknader inte avsiktligt förstör sin osålda mat så att den inte kan skänkas bort, enligt The Guardian.

Vilken väg kommer att bli mest effektiv när det gäller att få stormarknader att minska sitt matsvinn? Det återstår att se när Frankrike inför lagen.

Amerikanska stormarknader sade att de skänker miljoner kilo med mat varje år. En del organisationer som tar tillvara mat i landet tillvaratar också ätbara livsmedel som anses osäljbara i andra led i leveranskedjan, till exempel från de producerande gårdarna eller inom företag som förpackar livsmedlen, enligt en studie kring matavfall som gjordes av icke statliga miljöorganisationen Natural Resources Defense Council (Rådet för skydd av naturresurser).

Men rådet uppskattar att allt som allt tillvaratas endast cirka 10 procent av all överbliven ätbar mat. De återgav flera skäl till den låga siffran, bland annat bristande medvetenhet bland livsmedelsföretagen om lagen Good Samaritan Food Donation Act, och företagens oro över negativ publicitet om deras skänkta mat skulle orsaka sjukdomar.

Översatt från engelska

 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingEn man lagar till grönsaker vid ett event med syfte att öka medvetenheten om matavfall den 13 oktober 2012 vid Place de l'Hôtel de Ville i Paris. (Foto: Kenzo Tribouillard/AFP/Gettyimages)
En man lagar till grönsaker vid ett event med syfte att öka medvetenheten om matavfall den 13 oktober 2012 vid Place de l'Hôtel de Ville i Paris. (Foto: Kenzo Tribouillard/AFP/Gettyimages)
Miljö

Frankrike och USA har mycket olika syn på hantering av matavfall

Annie Wu, Epoch Times

I en satsning på att minska matsvinnet antog den franska regeringen nyligen ett lagförslag som innebär att det krävs av alla stormarknader att de skänker sin osålda – men fortfarande ätbara – mat till välgörenhetsorganisationer eller till att användas som djurfoder.

Stormarknader som kastar bort eller förstör sin mat kommer att få böta upp till 75 000 euro eller dömas till två år i fängelse, enligt en rapport från The Guardian.

Den franska regeringen bedömer att fransmännen kastar bort totalt cirka 7,1 miljoner ton mat per år. Det kostar årligen landet cirka 20 miljarder euro.  Den nya lagen är en del av en satsning på att minska Frankrikes matavfall till hälften fram till år 2025.

I USA är problemet med matavfallet ännu större. En utvärdering som gjordes 2010 av amerikanska jordbruksdepartementet uppskattar att amerikaner kastar bort 60 miljoner ton varje år, det är cirka 195 kg per person eller 30 procent av alla tillgängliga livsmedel på detaljhandels- och konsumentnivå. Den totala kostnaden var 161,6 miljarder dollar.

USA har ingen federal lag som förbjuder stormarknader att kasta sin mat, men några stormarknadskedjor, till exempel Wal-Mart, Whole Foods Market, Wegmans och Trader Joe’s, samarbetar med lokala välgörenhetsorganisationer och skänker livsmedel som fått kosmetiska skador eller har passerat ”bäst-före-datum”.

I Frankrike var en del stormarknader oroliga över att människor som letade efter kasserad mat i deras containrar skulle bli matförgiftade efter att ha konsumerat den. De sköljde ofta över maten med blekmedel för att avskräcka människor från att äta av den, enligt The Guardian.

I USA antogs en lag 1996 som fick namnet Bill Emerson Good Samaritan Food Donation Act och som skulle skydda mot just denna farhåga: lagen sade att livsmedelsbutiker och välgörenhetsorganisationer inte hade ansvaret om en konsument skulle bli sjuk av att äta skänkt mat. Förutsättningen var att butiker och välgörenhetsorganisationer handlade i god tro och inte medvetet försökte skada andra.

Lagen tillkom för att uppmuntra företag och organisationer att donera ätbar mat som annars skulle gå till spillo.

Skänka den osålda maten till välgörenhet

Frankrike valde inte vägen att skydda sig mot eventuella juridiska problem. Istället beslutade man att ge alla företag i uppdrag att direkt avtala med välgörenhetsorganisationer om att donera sin osålda mat.

Lagen kommer att se till att stormarknader inte avsiktligt förstör sin osålda mat så att den inte kan skänkas bort, enligt The Guardian.

Vilken väg kommer att bli mest effektiv när det gäller att få stormarknader att minska sitt matsvinn? Det återstår att se när Frankrike inför lagen.

Amerikanska stormarknader sade att de skänker miljoner kilo med mat varje år. En del organisationer som tar tillvara mat i landet tillvaratar också ätbara livsmedel som anses osäljbara i andra led i leveranskedjan, till exempel från de producerande gårdarna eller inom företag som förpackar livsmedlen, enligt en studie kring matavfall som gjordes av icke statliga miljöorganisationen Natural Resources Defense Council (Rådet för skydd av naturresurser).

Men rådet uppskattar att allt som allt tillvaratas endast cirka 10 procent av all överbliven ätbar mat. De återgav flera skäl till den låga siffran, bland annat bristande medvetenhet bland livsmedelsföretagen om lagen Good Samaritan Food Donation Act, och företagens oro över negativ publicitet om deras skänkta mat skulle orsaka sjukdomar.

Översatt från engelska

 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024