En dag i en kinesisk kejsares liv

Grundandet av Kinas sista kejsardynasti, Qing, kom som en chock. Under 1600-talet kom det manchuriska krigare från det kalla nordost, som bröt igenom den kinesiska muren och erövrade den försvagade Mingdynastin.

Under de följande 250 åren lyckades dessa utlänningar regera över hundratals miljoner kineser genom att anpassa sig till den kinesiska kulturen. Under deras styre utökades Kinas territorium trefaldigt och Europas upplysta stora tänkare såg på kejsardömet med stor förundran.

Morgonpigga och arbetsamma

Den manchuriska etniska gruppen, som var en liten del av Kinas stora befolkning, gjorde stora ansträngningar för att styra landet effektivt och harmoniskt. Qingkejsarna styrde landet från den Förbjudna staden i Kinas norra huvudstad Peking, och levde flitiga, strävsamma liv. De tre stora kejsarna, Kangxi, Yongzheng och Qianlong, som styrde i 140 år av välstånd, är särskilt ihågkomna för sin personliga disciplin och hängivenhet.

Klockan 05.00 steg kejsaren upp för att bli påklädd. Hans kläder valdes ut beroende på årstid, månad, tilldragelse och till och med för olika tider på dagen. När han var klädd skulle härskaren tillbe Buddha. Sedan tillbringades morgonen med att ordentligt ta till sig av lärdomarna i de historiska anteckningar som efterlämnats av förfäderna. Kangxis strävade efter att effektivisera sitt regerande genom ständigt lärande.

Klockan 07.00 avslutade kejsaren sina studier och intog frukost. Enligt manchurisk sed åt Qing-monarkerna två huvudmål om dagen, ett på morgonen och ett tidigt på eftermiddagen. Kontoret för palatsfrågor och det kejserliga hushållet tog hand om kejsarens meny.

Fokuserat beslutsfattande

De största Qingkejsarna höll konselj tidigt, snabbt och ofta. Det var då kejsaren meddelade riktlinjer och gav order.

Företrädare för olika rådgivande organ och myndigheter lämnade in kejserliga rapporter eller betänkanden till kejsaren vilka han läste under frukosten. Han valde sedan ut vilka personer han skulle möta individuellt från en lista på tillgängliga ämbetsmän som en eunuck gav honom. Därefter begav han sig av till konseljsalen för en och en halv timmes session.

Sessioner i konseljsalen var bara obligatoriska ett par dagar i månaden, men flitiga kejsare höll oftare sessioner som vanligtvis började klockan 09.30. Kejsare Kangxi, som levde 1654−1722, träffade sina ämbetsmän nästan dagligen.

Efter mötena drog sig kejsaren tillbaka till sina privata rum. Där satte han igång med pappersarbetet. Till anteckningar och kommentarer i de kejserliga dokumenten användes en särskild cinoberröd bläckpenna. Under bråda dagar kunde kejsaren stanna uppe till sent på natten för att granska sina direktiv.

Meditativ hållning

Förutsatt att kejsaren inte var överhopad av statliga angelägenheter skulle han sannolikt tillbringa eftermiddagen med att läsa eller njuta av något kulturellt nöje – målning, poesi, eller opera. Kejsarna lade sig tidigt, klockan 21.00, för att kunna vakna före gryningen nästa dag.

Från och med den förste kejsaren, Shun Zhi, som grundade traditionen med daglig buddhistisk andakt, var utbildning och religion en integrerad del av de upplysta Qing-monarkernas världsbild. Kejsaren tillbringade större delen av kvällen med att delta i buddhistisk bön eller shamanska ritualer, som vidarebefordrats till honom via hans manchuriska arv. Alla betydelsefulla ritualer såsom att respektera himmel och jord, eller jord- och spannmålsceremonier såg kejsaren till att personligen närvara.

De mest framgångsrika Qinghärskarna var också mycket andliga män som skrev åtskilligt om buddhistisk kultivering och filosofi. Alla kejsare fick en klassisk utbildning av kinesiska privatlärare. Till och med deras residens bar namnet ”Huset för mental kultivering”.

Qingkejsarna var även skickliga konstnärer. Qianlong som regerade 1736-1795 var känd för sin kalligrafiska skicklighet. Kangxi tillbringade på sant konfucianskt sätt sin tid med att forska på musiktraditioner från både öst och väst.

Manchuerna stöttade tidigt i sin regeringsperiod konst och kultur, vilket utan tvekan bidrog till deras framgångar med att styra kineserna.

Fortsättning: Manchurisk kejsares smarta sätt för ökad produktivitet

Fem gamla kinesiska uppfinningar som är överraskande moderna

Forntidens kineser hade oväntat avancerade tvättmetoder