Den kinesiske centralbankschefen Zhou Xiaocohuan sade nyligen att företagslånen i landet ligger ”en aning högt”, men det betyder inte att Kina kommer att göra något åt saken.
Uttalandet är något av en underdrift, för företagens skulder ligger över 160 procent av BNP, vilket är högre än något annat land, enligt Bank for International Settlements.
Emissionerna lär inte heller upphöra under överskådlig framtid. Under de två första månaderna av 2016 emitterade kinesiska företag obligationer till ett värde av 5 biljoner yuan, vilket är mer än hälften av hela 2015 års värde, som uppgick till 8 biljoner yuan. Den totala stocken 2015 låg på 21,6 procent av BNP enligt investeringsbanken Société Générale.
Men Kinas jonglerande av olika skuldbollar sätter nu allt mer press på företagsobligationerna.
”Företagens obligationsmarknad blir mer och mer sårbar. Förutom utbudsrisken kan man se två andra faktorer som skulle kunna utlösa olyckor på den inhemska kreditmarknaden, vilka skulle medföra obehagliga komplikationer för bankerna” skrev Société Générale till sina kunder.
Det ena skälet är faktiskt egentligen en bra sak. Eftersom börsen har stabiliserats och bostadspriserna stiger, kan kinesiska privata investerare komma att minska sina investeringar i obligationer och satsa mer på aktier och fastigheter igen.
Tabell: Snabb tillväxt på företagens obligationsmarknad Diagram: Tecken på problem med företagsobligationer
Det andra skälet är företagens ökning av inställda betalningar, vilket är ett nytt fenomen för kinesiska investerare. Innan 2014 gick inte kinesiska företag i konkurs. I dag sker konkurser, även om antalet inte är så stort, men det är en situation som skulle kunna förändras relativt snabbt.
”Vid en viss punkt kan marknaden vända och reagera mer negativt på kreditsituationen”, skriver Societe Generale, och speciellt med tanke på att många företag tar nya lån för att betala av gamla.
Ett tecken på att marknaden tar risken med inställda betalningar på större allvar är den ökade avkastningen på de populära förmögenhetsförvaltningsprodukterna, vilka ofta bara är ompackade företagsobligationer eller banklån.
Avkastningen steg under 2015, vilket indikerar en ökad risk, men avkastningen på värdepapper med hög rating vände faktiskt ned. Man kan lugnt säga att det är de föga transparenta förmögenhetsförvaltningsprodukterna som innehåller de minst säkra obligationerna, och som därför borde reagera först på marknadsrisker, ungefär som med skräpobligationerna i USA.
Kinesiska företag köper upp utländska i rasande fart
