Världsnaturfonden har rapporterat att jorden förlorat hälften av sitt djurliv de senaste 40 åren. Detta är en alarmerande hastighet som överträffar den stora utrotningen av dinosaurierna, enligt experterna.

“Living Planet Report” sammanställs av WWF vartannat år för att utvärdera den biologiska mångfalden på planeten. Genom att utvärdera mer än 10 000 representativa populationer av däggdjur, fåglar, reptiler, amfibier och fiskar i något som kallas Living Planet Index har forskarna slagit fast att det totala antalet har minskat med 52 procent sedan 1970.

I de olika delarna visar rapporten en minskning på 39 procent för marklevande djur, 76 procent för djur som lever i sötvatten, och 39 procent för havslevande djur mellan 1970 och 2010. Hur viktiga är då dessa upptäckter?

En grupp experter på bevarandebiologi gav en skrämmande redogörelse för vad detta verkligen betyder.

Djurlivet blomstrar i naturskyddsområden

Ny situation i jordens historia

Ken Norris är vetenskaplig chef på Zoological Society of London. Hans team har varit involverat i forskningen till Living Planet Report.

”De minskningar som dokumenterats i vår rapport återspeglar människans påverkan, primärt aktiviteter som orsakar förluster eller försvagningar av naturliga habitat. Det finns nu överväldigande bevis som visar att naturen förser mänskligheten med nödvändiga tjänster – ren luft, vatten, mat, klimatreglering etc. Det finns också överväldigande bevis för att dessa tjänster har slitits ner på ett allvarligt vis de senaste åren, på grund av människans påverkan.”

”Detta betyder att när mina barn har kommit upp i min ålder så kommer vi att ha reducerat de här populationerna med tre fjärdedelar. Detta är något som aldrig tidigare skådats under jordens historia.”

En stark signal om att något är fel

Chris Nagy är naturbiolog, chef för forskning och markskötsel på Mianus River Gorge, Bedford, New York.

”Det här är en tydlig signal om att populationer runt om i världen har stora problem.”

”Alla de här arterna är delar av ett system som vi också är en del av. Att de minskar med hälften är en betydande förlust, en betydande degradering av ett system, flera system som bygger upp en större global ekologi som vi alla är beroende av för våra liv. … Våra liv, bokstavligt talat.”

”Varje art spelar en roll i någon grad … Om man tar isär en radio och sedan sätter ihop delarna och saknar två skruvar, så är det förmodligen inte bra. I ett system som detta, som vi inte helt förstår, … borde vi inte förlora någon av delarna. … Vi ser redan effekterna på vilda bin. Det var på nyheterna om de här bönderna, päronodlarna. De måste pollinera sina fruktträdgårdar för hand nu. Det går omkring folk med små borstar som tar pollen från en plats och flyttar den till andra.”

”Om man får en signal om att vi har förlorat 52 procent av våra djur på jorden så är det en jättestark signal om att något är fel, och det är en jättestark signal om att det kommer att påverka oss i slutändan. … Till slut kommer jorden, systemet … att ombalansera sig självt. Men det finns ingen särskild anledning till att vi inte skulle kunna vara en del av det. … Planeten är 4 miljarder år gammal, vi har varit här under ett ögonblick. Vi skulle kunna försvinna på ett ögonblick.”

Vi vet inte ens vad vi förlorar

Rolf Skar, Greenpeace USA, är chef för skogskampanjer.

”Det är en stor tragedi att vi inte ens vet det verkliga värdet av det vi stjäl från framtida generationer, och att de inte kan säga till oss att sluta. … Om två av de tre tigerarterna i norra Asien försvinner för alltid och det bara finns en kvar, och det bara finns 400 av dem, då kan man hävda att detta är en förlust som framtida generationer kan komma att ångra.”

”Där det än gång fanns vargar och pumor i Nordamerika kan man se hela skogsekosystem förändras på grund av betesbeteendet hos hjortdjur och älgar. … När man tar bort topprovdjuret får man i grund och botten se hur en viss trädsort försvinner.”

”Läkemedelsföretag förlitar sig mycket på naturliga föreningar för att komma på vilka nya mediciner som ska framställas på syntetisk väg. Det finns många väldokumenterade fall av arter och buskar och träd som man bara trodde var skräp, som senare visade sig vara värdefulla cancerbekämpande läkemedel. Vi kastar bort saker utan att känna till deras värde.”

”Vi vet inte ens vad vi förlorar.”

– Rolf Skar, Greenpeace

Inga ljusglimtar

Tim Caro är professor i naturbiologi på UC–Davis, College of Biological Sciences.

”Ännu ett mått som visar att vi förmodligen är på väg in i en sjätte massutrotning. … Samhällen och ekosystem kommer att förändras på sätt vi ännu inte förstår, vilket nästan säkert kommer att leda till en minskning i tillgången på mat för människan och i ekosystemtjänster. … Det finns väldigt få genomförbara lösningar för att stoppa den här trenden.

”Djupt nedslående utan ljusglimtar”

– Tim Caro, professor i naturbiologi

Ett halvtomt köpcentrum fungerar inte

Arne Mooers är professor i biologisk mångfald på Simon Fraser University.

”Ett halvtomt köpcentrum fungerar inte eftersom det sker för lite handel, och att gå genom ett övergivet köpcentrum är kusligt. Om man någonsin har upplevt ett fullt landskap så är det samma sak att gå genom ett tomt: det är för lite biologi som pågår, och, likt det övergivna köpcentrat kan det vara kusligt. Den springande punkten är dock att vi alla vet hur ett köpcentrum fullt av liv känns, men att många av oss kanske aldrig har upplevt ett landskap fullt av liv.”

”50 procent färre individer totalt sett innebär färre fåglar att se och höra, förre fiskar att fånga i vattendragen färre grodor som låter, färre djurspår att fundera över.”

Världens största elfenbensbrasa

Djupgående påverkan på hur ekosystemen fungerar

Douglass McCauley är ekolog på U.C.–Santa Barbra.

”Det är värdefullt för forskare och naturvårdare att få en större bild av vad som händer med överflödet inom djurlivet.”

”Djurivet är grunden både för hälsosamma ekosystem och för människosamhällen. Att rikedomen i naturlivet drabbas så allvarligt har fått djupgående effekter på hur ekosystemen fungerar, hur sjukdomar cirkulerar i samhället, hur mycket mat vi lägger på våra tallrikar, och hur mycket levande mångfald vi möter under våra liv. Vi får inte riktigt den här stora bilden av vad som sker med naturlivet utan den här sortens mätvärden.”

Snabba klimatförändringar är ett enormt hot

Malin Pinsky är lektor på institutionen för ekologi, evolution och naturresurser på Rutgers University.

”Den här nedgången i djurlivet är enorm, men är ofta osynlig i världen runtomkring oss. Den här rapporten kan hjälpa oss förstå omfattningen av problemet. De här förändringarna är viktiga eftersom vi är beroende av vilda djur för att upprätthålla vårt sätt att leva, och de stödjer oss gratis. De är som att ha sophämtare som inte behöver skattefinansieras, eller en bagare som inte behöver betalt. Att ersätta naturen med tekniska lösningar är vanligtvis dyrt.”

”Korallrev förser miljontals med människor med mat runt om i världen, samtidigt som de förhindrar erosion och översvämningar runt kusterna. Sedan 1980-talet har vi sett en 40-procentig nedgång i korallrevens omfattning globalt. Dessutom är minst 3 miljarder människor runt om i världen beroende av fisk som en viktig proteinkälla. Många fiskpopulationer har minskat dramatiskt: röd snapper med 99 procent, blåfenig tonfisk med 85 procent.”

”För att hantera de här problemen framöver är en av de bästa sakerna var och en av oss kan göra att minska vår användning av fossila bränslen – att använda allmänna transportmedel, bilpooler, eller att använda förnybar elektricitet i våra hem. Den snabba klimatförändringen är ett enormt hot mot vilda djur.”

Vi står vid ett vägskäl

Malcolm McCallum är en av grundarna till The Herpetology Journal, Herpetological Conservation and Biology. Författare till artikeln “Amphibian decline or extinction?” från 2007.

”Förlusten av arter sker med en hastighet som är jämförbar med eller överstiger de stora utrotningarna i det geologiska förflutna. … Min artikel från 2007 om amfibiedjur visade att amfibiedjuren var på väg mot utrotning hundratals eller tusentals gånger snabbare än bakgrundshastigheten.”

”Huruvida vi hävdar att den nuvarande utrotningen är 1 000 gånger bakgrundsutrotningen [den normala utrotningshastigheten], eller 200 gånger massutrotningen under Krita är en akademisk fråga. Vi har sett ett antal studier som visar att de enorma förlusterna är i linje med massutrotningarna. … I USA är mer än 90 procent av våtmarkerna och de naturliga grässlätterna borta. Är det du överraskande att den stora majoriteten av arterna på grässlätterna också har problem?”

”Tänk er det som en näthängmatta. Det är ingen enskild tråd i hängmattan som håller en uppe från marken … men om man fortsätter klippa av trådar kommer man till slut att ramla ner på marken. … Vi måste inse att vi är vid ett vägskäl.”

Tiden håller på att rinna ut

Laurel Sutherlin är kommunikationschef på Rainforest Action Network

”Den förestående utrotningen av välkända vilda arter som Sumatraorangutangen, tigern och noshörningen är verkligen ett brott mot framtida generationer. Våra barnbarn kommer förmodligen inte att se på oss med blida ögon om vi låter den här historiska tragedin ske under vår tid vid rodret.”

”Det finns fortfarande tid att göra tuffa val och beslutsamt agera för att reformera destruktiva industrier som palmolje- och pappersmasseplantager innan det är för sent – men tiden rinner iväg ut och vi kan vara den sista generationen som fortfarande har möjligheten att göra det här valet. Det kommer att kräva att alla parter, från regeringar till företag till civilsamhället jobbar ihop för att skydda dessa fantastiska djur genom att skydda tillräckligt med livskraftiga habitat så att de kan överleva. Det är nu vi måste agera.”

Kommentarer har kortats.

Världens tio farligaste djur