Alla ekonomier har sina teman. I Kina har det enda temat fram tills alldeles nyligen varit snabb tillväxt, först genom export och sedan genom investeringar i infrastruktur och fabriker.

År 2016 finns det många teman i den kinesiska ekonomin. Ett tema är den aldrig tidigare skådade ekonomiska avmattningen, vilket syns i den officiella statistiken, och ännu mer i de inofficiella beräkningarna. Sedan har vi omstruktureringen från den gamla, avmattande ekonomin med tillverkning och export till den nya, konsumtionsbaserade ekonomin som förväntas ta över.

Officiella siffror är dock notoriskt opålitliga, vilket gör att analytikerna får motstridiga budskap och därmed svårt att förstå vad som egentligen pågår. Några som kan ge lite vägledning är Leland Miller och hans kollegor på China Beige Book (CBB), som varje kvartal intervjuar tusentals företag och banker i Kina för att få en mer bättre uppfattning om vilka teman som faktiskt gäller i den kinesiska ekonomin.

CBB samlar data från tusentals kinesiska företag varje kvartal, vilket inkluderar djupintervjuer med lokala chefer. Även om CBB inte kan ge exakta tillväxtsiffror, så kan man exempelvis se statistik på hur många företag som ökar sina intäkter och hur många som säger upp personal.

Svag arbetsmarknad

Det intressantaste i denna kvartalsrapport är att arbetsmarknaden nu till sist börjat avspegla svagheten i ekonomin i allmänhet. Det är något man inte sett tidigare sedan avmattningen började under andra kvartalet 2014, enligt CBB:s siffror.

”Första kvartalet visar de lägsta nivåerna på fyra år inom jobbtillväxten, mycket till följd av ökande uppsägningar inom den privata företagssektorn. Förväntningar om framtida anställningar störtdök också,” står det i rapporten.

Bara 23 procent av de tillfrågade sade att de skulle anställa, och 15 procent av företagen sade att de säger upp arbetskraft. Kina har meddelat att miljontals jobb kommer att försvinna i de statliga företagen inom den döende stål- och kolsektorn. CBB:s undersökning indikerar dock att det mestadels är inom den privata sektorn som det är anställningsstopp.

Bara 28 procent av företagen sade att man skulle anställa inom en nära framtid. Ett annat intressant område är utvecklingen inom kvalificerad och okvalificerad arbetskraft. Det har varit en konstant ström med arbetskraft från landsbygden till städerna de senaste 20 åren, vilket har ökat produktiviteten dramatiskt och gett Kina en fördel när det gäller billig arbetskraft. Många analytiker anser att man nått den så kallade ”Lewis Turning Point” och att den arbetsföra populationen i Kina nu minskar. CBB bekräftar den här tesen.

Resultattillväxten stabiliserades jämfört med föregående kvartal, även om rapporten menar att det kan ha att göra med uppsägningar av arbetskraft och kostnadsnedskärningar.

Den gamla ekonomin

Företagens investeringar ökade bara med 33 procent, vilket är den lägsta ökningen som CBB sett under de fem år man har verkat. Även här ser man att det är de privata företagen som visar vägen, medan de statligt ägda företagen försöker gå emot trenden. En annan del av den gamla ekonomin – tillverkningen – fortsätter att försämras, speciellt om man jämför med första kvartalet förra året. Det var bara 42 procent av företagen som rapporterade vinst, vilket tekniskt sett innebär att sektorn befinner sig i recession.

Mest framträdande här är textilsektorn, vilken har förlorat konkurrensfördelar på grund av högre löner. Följdeffekten är att de multinationella företagen har förlagt sin tillverkning i andra asiatiska länder, eller till och med hämtat tillbaka tillverkningen till USA. Antalet företag som gick med vinst sjönk med 31 procentenheter till 24 procent jämfört med föregående år.

Den exportinriktade tillverkningssektorn, som också hör till den gamla ekonomin, var också mycket svag; bara 27 procent av företagen visade sig gå med vinst.

CBB varnar för att penningpolitiska lättnader, som till exempel en sänkning av kassakravet, inte kommer att få avsedd effekt. Det är bara 16 procent av företagen som säger att de lånar pengar. Men tvärtemot centralbankens (PBOC) lättnader, har bankernas och skuggbankernas räntor höjts, vilket ger en märklig paradox. Centralbanken underlättar för tillgång till krediter, men företagen vill inte låna, och trots det stiger räntorna. Tyvärr förklarar inte CBB fenomenet, men man sammanfattar det aktuella läget så här:

”Sammantaget visar data att företagen först slutade låna, sedan minskade man på utgifterna, och nu är man allergisk mot anställningar.”

Förändring i reserven och kassakravet

Omstrukturering

Hur ser det ut med den nya ekonomin då? Tjänster, konsumtion och detaljhandeln?

”Tillväxten i detaljhandeln och inom tjänstesektorn saktade också in första kvartalet, vilket är en näsknäpp på de analytiker som optimistiskt upprepar mantrat om ’den tvådelade ekonomin’ i stället för att sammanställa relevanta data.” Den nya ekonomin verkar alltså inte gå så bra just nu, trots att företag inom internethandel går med vinst.

Sämst inom detaljhandeln gick det för textil, möbler och hushållsmaskiner. Kinabevakare som spekulerade i att heminredningsbranschen skulle gå ned som en följd av att inbromsningen i fastighetssektorn hade rätt.

Tjänstesektorn visade upp en blandad bild, där 47 procent av företagen sade att deras omsättning minskat, vilket är en nedgång från 48 procent jämfört från förra året, vilket inte duger som övergång från den gamla ekonomin.

Den kinesiska tjänstesektorn liknar den amerikanska väldigt mycket: Den starkaste delsektorn var vård.

På fastighetsmarknaden är bostäderna fortfarande hårt pressade, medan de kommersiella fastigheterna visade på en uppgång jämfört med förra kvartalet.

”Pratet om en rekyl på fastighetsmarknaden stämmer bara ytligt, om man beaktar de stora skillnaderna mellan städer av olika storlek, regioner, och om det gäller kommersiella fastigheter (vilka är på uppgång) eller bostäder (som störtdyker),” enligt rapporten.

När det gäller officiella siffror som visar på stigande priser och rekord i antal sålda bostäder på fastighetsmarknaden, så ställer CBB:s undersökning mer frågor än vad den ger svar. Kanske ska vi lita på data ”på marken” och inte till de officiellt redovisade siffrorna, som Andrew Kollier på Orient Capital påpekade: ”Jag litar inte på de officiella siffrorna som indikerar uppgång, eftersom de inte tar med mindre städer, vilka står för merparten av byggandet. Uppgifterna är mycket otillförlitliga.”

Kinaexpert: Kina kommer att devalvera

Kina skapar bostadsbubblor runtom i världen