En märklig scen utspelade sig nyligen i en kinesisk park: En grupp unga kinesiska kvinnor, utklädda i Röda arméns uniformer med machetes i bältet, omringade en japansk soldat. De siktade på honom med stora plastpistoler medan soldaten, som bar en gammaldags gasmask, höll upp sin bajonett för att kapitulera.

På en annan bild tvingas han knäböja med bar överkropp framför en staty av Konfucius, med orden ”Jag ber om förlåtelse för våldtäkt, mord och mordbrand”, skrivet med svart bläck på ryggen.

Ytterligare en annan bild visade en propagandabanderoll som hängde ner från Konfuciusstatyn. Texten löd: ”Glöm aldrig nationens förnedring.”

Det Kinesiska kommunistpartiet har inte för avsikt att låta det kinesiska folket glömma.

Scenerna i fråga ägde rum i ett turistområde i staden Luoyang i Henanprovinsen, på minnesdagen av Japans invasion av Kina för 77 år sedan. Det var den 7 juli 1937 som japansk militär iscensatte den så kallade incidenten vid Marco Polo-bron, som gav dem en ursäkt för att förklara krig. Datumet används ofta som startpunkt för den japanska invasionen och det krig som följde, och som varade till 1945.

Precis som med tidigare antijapansk propaganda, protester och offentlig retorik, så gör de kinesiska myndigheterna allt de kan den här årsdagen för att påminna allmänheten om Japans grymheter på 30- och 40-talet, när landet invaderade och ockuperade stora delar av Kina. Det här bittra minnet väcks vid en tid då de två ländernas relation är problematisk. Somliga analytiker har öppet börjat spekulera i möjligheten att en öppen konflikt kan bryta ut, eller till och med ett krig, som kan dra in USA.

I år förklarade kommunistpartiets ledare Xi Jinping sin syn på saken. På ett stormöte för över 1 000 partitjänstemän och samhällsrepresentanter vid det museum som byggts till minne av kriget mellan Kina och Japan, sade Xi: ”Det finns fortfarande en liten grupp människor som ignorerar historiska fakta, och tiotals miljoner oskyldiga människors liv.”

Han tillade:
”De går emot den historiska trenden och förnekar och förskönar till och med Japans historia av aggression, vilket underminerar internationellt förtroende och skapar spänningar i regionen.”

Kommentarerna var sannolikt riktade mot Japans premiärminister Shinzo Abe, som upprepade gånger har besökt ett tempel som uppförts över de japaner som dött i krig, inklusive krigsbrottslingar. Kinesiska företrädare menar att Japan inte tillräckligt har gottgjort eller reflekterat över sina brott genom historien.

Beijing Youth Daily rapporterade att det här var första gången som högsta partiledningen har uppmärksammat den 7 juli. Tidigare ledare har besökt museet på 50- eller 60-årsdagarna av krigets avslutande. Men i år är det 77-årsminnet av att kriget började, vilket har gett somliga intrycket av att man delvis handlar opportunistiskt.

”Om någon vill förneka, förvrida eller till och med försköna den historiska aggressionen kommer kineserna och hela världens folk att visa att de inte håller med”, sade Xi på stormötet.

Efter talet svor 120 representanter och 120 barn en ed, där de höjde sina knutna nävar och ropade: ”Kom alltid ihåg historien, vörda freden, glöm aldrig nationens förödmjukelse, och förverkliga Kinas dröm.”

Kinesiska myndigheter har också skapat en minnessida på nätet, där man i detalj beskriver den brutalitet som japanerna utsatte Kina för, inklusive bilder på offer för kemisk krigföring, bakteriell krigföring, sexslaveri och annat. Besökare uppmuntras att tända ljus, plantera träd, skicka blommor eller ringa i klockor för att minnas offren för den japanska militärens härjningar.

Över 600 000 besökare lämnade meddelanden på sidan inom två dagar, och det gjordes mycket reklam för den i partispråkrören People’s Daily och CCTV. Nästan 1,5 miljoner människor besökte sidan.

De här antijapanska stämningarna kommer när spänningarna mellan länderna är oroande. Japanska spaningsflyg och kinesiskt jaktflyg flög mycket nära varann i maj i en flygzon i Östkinesiska sjön som Kina etablerat på egen hand. Inget av länderna backar i tvistefrågan om Senkaku-öarna (Diaoyu på kinesiska) som kontrollerats av Japan sen slutet av 1800-talet.

Som ett svar på Kinas aggressiva beteende har Japan nyligen omtolkat sin konstitution på ett sätt som skulle tillåta den egna militären att göra mer än bara försvara landet.