Om du hade tänkt köpa en bärbar dator eller en telefon tillverkad av ett kinesiskt företag bör du läsa användaravtalet noga. Det kan nämligen vara så att du går med på att lyda kinesisk lag.

Det här kan vara en första glimt av vad som komma skall, i och med att den kinesiska regimen har infört nya lagar för att upprätthålla sin egen version av ”nationell säkerhet” – även i utlandet.

Sex kinesiska spionprogram som får ”1984” att blekna

Om du till exempel använder en smartphone från Xiaomi, så har du troligen utan att veta om det gått med på att ”ta det fulla lagliga ansvaret” för att inte göra saker som den kinesiska regimen har förbjudit.

Enligt det finstilta har du därmed begränsat dig rätt ordentligt.

Först och främst är du nu förbjuden att bryta mot principerna i Folkrepubliken Kinas grundlag. Du får inte heller läcka statshemligheter eller bedriva omstörtande verksamhet mot regeringen.

Med andra ord: om du tror på ett fritt Tibet, ett oberoende Taiwan, eller ett demokratiskt Hongkong, så bryter du mot Xiaomis användaravtal, eftersom det förbjuder dig att ”underminera nationell enhet”.

”När det gäller nyheter och politik förbjuder avtalet dig att ”sprida rykten”. När man diskuterar nyheter får man därmed inte säga saker som inte överensstämmer med den statligt godkända linje som presenteras i den kinesiska regimens officiella språkrörsmedier.”

Förbud mot ”vidskepelse” och ”ryktesspridning”

Om du är intresserad av andlighet och religion får du också se upp.

Enligt avtalet måste du följa den kinesiska regimens regler om kontroll av religion, och du får inte underminera dess ”nationella religionspolitik”.

Så om du skriver om tibetansk buddhism eller kristna ”huskyrkor” i Kina så kan du strida mot reglerna för vad den kinesiska regimen kallar ”kulter”. Inte heller får du skriva om trosläror som regimen kallar ”vidskepelser”.

När det gäller nyheter och politik förbjuder avtalet dig att ”sprida rykten”. När man diskuterar nyheter får man därmed inte säga saker som inte överensstämmer med den statligt godkända linje som presenteras i den kinesiska regimens officiella språkrörsmedier.

Vidare har du gett Xiaomi ”rätt till åtkomst” till ditt konto.

Inte ett nytt eller enskilt fenomen

Xiaomi är inte heller det enda företaget med sådana här användaravtal. Andra kinesiska företag som har det är bland andra Huawei, Foream, Condenatcenter, Adbox och Decathlon.

De skiljer sig lite åt. Enligt Decathlon får du till exempel inte sprida något som kan ”skada statliga organisationers rykte”.

Texten i avtalen har faktiskt funnits där ett tag. Enligt arkiven på Xiaomis hemsida dök delarna om förbud mot att diskutera ”kulter” och ”vidskepelse” och kravet att följa den kinesiska regimens grundlag redan oktober 2014.

Det som oroar nu är dock vad dessa existerande standarder innebär för nya bindande lagar för utländska teknologiföretag som gör affärer i Kina, och nya lagar som exporterar den kinesiska ”nationella säkerheten” utomlands.

Den tyske skribenten Christoph Rehage har blivit en av de första utländska fallen enligt den här nya politiken. I december lade han upp en video på youtube där Mao Zedong, grundaren av den nuvarande kommunistregimen i Kina, kallas ”Kinas Hitler”.

VIDEO: Dödad för organ – Kinas hemliga transplantationsindustri

Kommunistiska ungdomsförbundet i Kina kräver nu på sin hemsida att Rehage ska straffas för att ha brutit mot kinesisk lag, fastän han bor i Hamburg. De menar att Rehage, som talar kinesiska, gjorde videon för att den skulle spridas i Kina, och menar att detta underminerar Kinas ”suveränitet” över internet inom landet.

Det är osannolikt att Rehage kommer att utlämnas till Kina, men den här sortens hotelser håller på att bli mer än bara ilska utläggningar. Nyligen försvann till exempel en Hongkongbaserad förläggare som skriver böcker om kinesiska ledares privatliv, tillsammans med fyra kollegor.

”Med andra ord, i ena änden av detta inkluderas förvisso terrorism, men i den andra änden görs allt ‘tänkande’ och alla ‘yttranden’ som utmanar kommunistpartiets makt illegala.”

Kopplat till nya lagar

Det här kan vara kopplat till ett skifte inom kinesisk politik som började i juli 2015, när nationella folkkongressens ständiga utskott godkände den nya ”nationella säkerhetslagen”.

Den nya lagen betonar att ”Kina måste försvara sina nationella säkerhetsintressen överallt”, och enligt sajten The Diplomat kommer den att ”påverka nästan varje del av Kinas offentlighet – lagens mandat täcker politik, militären, ekonomi, religion, cyberrymden och till och med ideologi och religion”.

Dessutom klubbade man igenom en annan lag den 27 december 2015, den så kallade ”antiterroristlagen”.

Antiterroristlagen har varit särskilt kontroversiell, eftersom den kräver att utländska teknologiföretag samarbetar med den kinesiska regimens utredningar – och Kinas version av ”antiterrorist”-verksamhet skiljer sig mycket från den vi ser i väst.

Som The Diplomat konstaterar så har Kinesiska kommunistpartiet sin egen definition av terrorism, som inkluderar ”allt tänkande, alla yttranden eller aktivitet som via våld, sabotage eller hot syftar till att skapa panik i samhället, påverka nationellt beslutsfattande, skapa etniskt hat, omstörta statsmakten eller splittra staten”.

Med andra ord, i ena änden av detta inkluderas förvisso terrorism, men i den andra änden görs allt ”tänkande” och alla ”yttranden” som utmanar kommunistpartiets makt illegala.

Alla företag som vill göra affärer i Kina måste följa dessa regler. Den kinesiska regimens policy är fortfarande i sin linda, men om man kan lära något av de här kinesiska företagens användaravtal, så är det möjligt att vi all snart avkrävs att följa dess totalitära standarder, om vi inte vill, som Xiaomi uttrycker det, ”ta det fulla lagliga ansvaret”.

Rapportering av Eyal Levinter