Ny forskning på Antarktis ger en bild av hur glaciärisarna smälte för 7 000 år sedan. Om haven blir varmare smälter isarna snabbare och konsekvenserna kan bli katastrofala. Polarforskningen ger viktig kunskap i klimatdebatten, men är kostsam.
Anna Wåhlin, oceanograf vid Göteborgs universitet, berättar om glaciärernas smältning på Antarktis:
– Det är inte någon dramatisk ökning jämfört med resten av de 10 000 år som vi inte har haft istid. Men det finns potential för en stor katastrof. Om det är ett instabilt tillstånd och det kommer in varmt vatten, så kan vattenståndet öka snabbt och då är det många städer vid kusterna som ligger dåligt till, speciellt de fattiga länderna, säger hon.
En nyzeeländsk forskningsgrupp har genom tidsbestämning av lerprover i havet och prover från bergsytor som sticker upp ur en glaciär i Antarktis östra istäcke, nu fått en bekräftelse på att ”marine ice sheet instability” skedde för 7 000 år sedan. Det innebär en instabilitet i det glaciära istäcket, orsakat av processer i havet, och gör att glaciären snabbt minskar. Forskningsgruppen, ledd av Richard Jones, menar att istäckets tjocklek på drygt 250 år minskade med flera hundra meter.
En vink om framtiden
Det ger en vink om vad som kan ske i framtiden. ”Marine ice sheet instability” påverkas av topografin under istäcket, till exempel sätts det lättare igång om berget sluttar och om det ligger lera under isen, förklarar Anna Wåhlin.
– Upptäckten är mycket viktig för att förutse Antarktis framtida bidrag till höjningen av havsnivån. Särskilt när man tänker på att EAIS [det östra antarktiska istäcket] innehåller tillräckliga mängder sårbar is för att höja havsnivån med tiotals meter, säger Jones i ett pressmeddelande.
– Det kan räcka med en liten förändring i klimatet för att sätta igång islossningen, och det kan pågå i hundratals till tusen år, tillägger han.
Varmare vattenströmmar i Weddelhavet
Förra året upptäckte en forskargrupp varmare vattenströmmar på ett ställe i Weddelhavet, vid Antarktis. Anna Wåhlin tror att det kan ha orsakats av klimatförändringar. Sådant som finns under vattenytan, till exempel förändrade vattenströmmar, kan man inte se med satelliter, som annars är till stor hjälp för att se förändringar på Antarktis.
För att bedriva forskning på Antarktis krävs tunga isbrytare, vilket är en begränsning för forskningen där.
– De är väldigt dyra, de kostar mellan en halv och en miljon per dag. Och så är man ute i två månader, det är stora kostnader, säger Anna Wåhlin.
I ”klimatklapp” önskar Anna Wåhlin enkel teknik som kontinuerligt gör mätningar i haven kring Antarktis och som snabbt kan varna, till exempel vid temperaturförändringar. Nu kan man göra en forskningsresa dit varje eller vartannat år, men det ger inga snabba signaler om förändringarna som sker där, menar hon.
Klimatexpert: Nu krävs insatser på alla nivåer
Rekorddom mot vattenföroreningar i Kina
VIDEO: Dödad för organ – Kinas hemliga transplantationsindustri