Det Kinesiska kommunistpartiets ledare sitter för närvarande inlåsta på ett hotell i Peking för att under fyra dagar planera hur Kina ska styras de kommande fem åren. Men vad händer egentligen vid detta plenum, och vad har det för betydelse?
Mötet, som kallas den 18:e partikongressens femte plenärsession, eller det femte plenumet, kommer vid en turbulent tid för partiet: I juni kraschade Shanghaibörsen, i juli inträffade en svår explosion i staden Tianjin, och ekonomin saktar in. Dessutom lever partihöjdarna och magnaterna i de statsstyrda företagen i skräck för den stora antikorruptionskampanjen som ständigt skördar nya offer.
Det femte plenumet pågår 26-29 oktober, och kommer garanterat att försöka ta ett grepp på dessa och massvis med andra problem som partiet och Kina står inför.
Nedan följer lite allmänbildande information om det här mötet och kommunistpartiets funktioner i allmänhet.
Vad är ett plenum?
I Kinesiska kommunistpartiets terminologi är ett plenum ett möte där hela partiets centralkommitté överlägger och meddelar politiska initiativ och utnämningar. Vanligen hålls minst ett plenum per år.
Centralkommittén är en grupp med 376 toppkadrer, och är den organisation som formellt väljer ut kandidater till det yttersta toppskiktet – politbyrån och det ständiga utskottet – såväl som till centrala militärkommissionen, som är partiets högsta militära organ. I slutänden är det dock den sittande partichefen som vanligen gör själva valet.
Nyheter från plenumet meddelas vanligen genom en kommuniké i statliga medier efter att plenumet avslutats.
Varför ”femte”?
Normalt hålls sju plenum inom den period på fem år som löper från en nationell partikongress till nästa. Den senaste partikongressen hölls 2012, då Xi Jinping kom till makten.
Viktiga tillsättningar inom ledningen sker vanligen vid de två första plenumen, och nationella och ekonomiska planer görs vid det tredje och femte. Partiets utveckling diskuteras vid det fjärde, och förberedelser för nästa partikongress görs vid det sjunde. Det sjätte plenumet har aldrig någon på förhand bestämd agenda.
Under det senaste plenumet, det fjärde, beslutades att lokala tjänstemäns makt över rättssystemet skulle minskas, och behovet av transparens och rättssäkerhet betonades, liksom vikten av Kinas konstitution. Partiet står dock fortfarande över såväl lagen som konstitutionen.
Vad skiljer ut det här mötet?
Det femte plenumet är det där partiet vanligen drar upp riktlinjerna för nästa femårsplan. Den kinesiska regimen förlitar sig på den här Sovjetliknande modellen eftersom statliga företag fortfarande är en så viktig del av ekonomin. Nationella folkkongressen, Kinas i praktiken maktlösa motsvarighet till en lagstiftande församling, godkänner sedan den nya planen för 2016-2020 när den sammanträder i mars nästa år.
Denna femårsplan, den trettonde i ordningen, tros betona rörelsen mot en mer konsumtionsdriven ekonomi, bort från det nuvarande beroendet av export och investeringar i infrastruktur och industri. Det här är dock något som varit på dagordningen i många år. Andra förväntade politikområden som kommer att beröras är modernisering av jordbruket och hållbar utveckling.
Personalomflyttningar
Man kommer även att offentligt tillkännage de utrensningar som gjorts på senare tid inom centralkommittén. Det gäller bland annat Li Dongsheng, Jiang Jiemin, Su Shulin och Zhou Benshun. Samtliga dessa är kända allierade till den nyligen utrensade före detta säkerhetsbossen Zhou Yongkang, och hans husbonde – förre regimledaren Jiang Zemin. Xi Jinpings antikorruptionskampanj ses av många som en knappt förtäckt fraktionsstrid mot Jiang Zemins partifalang.
Xi Jinping tros befordra folk som är lojala mot honom, bland annat general Liu Yuan, som tros hamna i centrala militärkommissionen. Liu tros också ha hjälpt Xi i antikorruptionskampanjen med information.
Vad spelar det här för roll?
Kina är numera en viktig del av världsekonomin, så dess ekonomiska politik har global betydelse. Om man verkligen utvecklar samhället i en mer konsumtionsdriven riktning så kunde till exempel USA och EU sälja mer varor till Kina. Det här har dock varit ett sedan länge oinfriat löfte.
Viktiga politiska förändringar har också ibland meddelats i samband med tidigare plenum, och ibland har de en vidare betydelse. Till exempel meddelade dåvarande partiledaren Deng Xiaoping Kinas ekonomiska öppnande mot omvärlden vid ett plenum i december 1978.
Xi Jinping tros kunna använda detta plenum för att stärka sin makt över partiet ytterligare, samtidigt som han genomför strukturella reformer för att skapa en mer organisk – snarare än statligt ledd – ekonomisk tillväxt.
Rapportering av Larry Ong och Frank Fang
